Romska barn i skolor - Minoritet

att stigmatiseringen av romerna blir ännu starkare. Ett annat motargument är att romerna inte
är ensamma om att ha en hög andel som har svårt att klara skolan. Det finns ju även andra
grupper av barn som är handikappade i den svenska skolmiljön av olika skäl. Är inte dessa
barn lika mycket värda
Mot de senare motargumenten kan invändas att knappast någon annan grupp har samma
stämpel av att vara ”förlorare” i den svenska skolan som romerna. Ett absolut krav att alla
skall behandlas lika tar inte hänsyn till de extremt dåliga förutsättningarna som många av de
romska barnen har för att lyckas i skolan. Ett misslyckande att vända på denna utveckling
kommer sannolikt att göra att även nästa generation romska barn får samma svårigheter som
den nuvarande att klara skolan. Tilläggas kan att romernas status som nationell minoritet gör
det angeläget att något görs även ur ett legalt perspektiv.
Högre lärartäthet i de hårt belastade områdena
När man frågar pedagoger i skolorna om vad som krävs för att barn skall klara skolan bättre
blir svaret oftast högre lärartäthet. Romerna bor oftast i bostadsområden som är invandrartäta
och som överhuvudtaget har många barn som kräver stora extra insatser för att klara sin
skolgång. Om man strävar efter att ge alla barn, oavsett social och etnisk bakgrund, en chans
att klara skolan måste olikheterna i elevsammansättning mellan skolområdena återspeglas i en
klart högre resurstilldelning till de invandrartäta skolorna. I Malmö och säkert även i flertalet
andra kommuner med samma problematik har man fördelningsnycklar som tar denna hänsyn.
Det kan emellertid ifrågasättas om resursförstärkningen är tillräcklig stor för att den ska kunna
räcka till de extra insatser som behövs i dessa skolor och som motiveras av språkliga och
andra brister hos eleverna.
Vi betvivlar inte att flertalet pedagoger önskar se och stödja varje elev och ge var och en så
mycket stöd som det är rimligt att kräva. Läraren gläds när han eller hon ser att en elev når
resultat och utvecklas efter sina mentala förutsättningar. Det är bara det att lärararbetet blir
betydligt tyngre i en skolklass där ett flertal barn har stora luckor i grunderna och där
språkhindren hos många av barnen är stora. Av denna anledning är det lätt att förstå varför
pedagogerna i invandrartäta skolor prioriterar högre lärartäthet som generell metod för att
förbättra elevernas skolresultat.
För de romska barnen spelar det naturligtvis en stor roll om de får en lärare som orkar
uppmärksamma och ge uppmuntran åt var och en. Vi har flera exempel i vårt material där
romer talar om enskilda lärare som har betytt mycket för dem att trots stora sociala handikapp
klara en skolgång. Betydelsen av att bli sedd och få individuellt utformat stöd har betonats i
71