Romska barn i skolor - Minoritet

Skolornas situation, inställning och strategier
I den studie av studie av romska barns situation i skolan som vi på uppdrag av Delegationen
för romska frågor genomfört har vi besökt sju olika skolor i Malmö som alla har romska barn
som elever. För att få en så bred bild som möjligt av de problem och möjligheter som råder
har vårt urval av skolor i hög grad styrts av skillnader. I vår studie ingår både renodlade
högstadieskolor, skolor med alla stadier av elever och en skola som enbart har låg- och
mellanstadieelever. Vår ambition har varit att försöka få ett grepp om hur de romska elevernas
situation utvecklas från lågstadium fram till det att de slutar grundskolan och diskutera vilka
möjligheter och problem som utkristalliserar sig och vilka åtgärder och metoder som kan
främja en positiv utveckling. I vårt val av skolor har vi strävat efter att hitta skolor som använt
sig av lite olika metoder för att både kunskaps- och värdemässigt ge barnen en bra grund att
stå på. Vi har också sett till att vi i studien både har skolor som har romer bland personalen
och skolor som inte, bortsett från modersmålslärarna, har eller har haft någon rom anställd i
skolan. Detta har ökat vår möjlighet att analysera och diskutera betydelsen av vuxna romers
närvaro och delaktighet i skolarbetet.
Ingen skolgång alls
I en rapport om romernas situation i Malmö, skriven 2008 1 , finns en uppgift att det i Malmö
skulle kunna finnas mellan 550 och 670 romska barn, alltså en hel ”normal” skola, som
överhuvudtaget inte går i eller är inskrivna i skolan. I vårt förhållandevis välregisserade
samhälle förefaller oss dessa både höga och förhållandevis exakta siffror alltför fantastiska för
att vara sanna, mer oroväckande finner vi att denna officiella uppgift väckt så lite
uppmärksamhet bland press, politiker och myndigheter. Vi frågar oss om det gjort någon
skillnad om det i en rapport stått att mellan 550 – 670 etniskt svenska barn i Malmö
överhuvudtaget inte går i eller är inskrivna i skolan. Förmodligen hade reaktionen bestått av
ramaskri, och en rad diskussioner och undersökningar satts igång. Vi har i våra intervjuer med
representanter för skolorna diskuterat denna uppgift om barn helt utanför skolan, men inte i
högre grad fått uppgiften bekräftad. Täta flyttningar och brister i registreringen skulle kunna
ge sådana effekter, men å andra sidan är det närmast obegripligt med tanke på de rutiner som
finns i mantalsskrivning, de skyldigheter som skolorna har vid utskrivning och inskrivning av
elever och det ekonomiska bistånd som många familjer är beroende av.
1 Söderman, Emma, and Britta Ström. 2008. "Romers situation i Malmö." Malmö: Malmö
Stadskontor, Avdelning för Integration och arbetsmarknad.
8