Romska barn i skolor - Minoritet

Manipulering med klasser
Till de metoder som provats i skolorna hör särskilda undervisningsgrupper, vilket ofta innebär
klasslärare och mindre klass. Med en mindre klass och klasslärare ökar möjligheten för god
kontakt både mellan lärare och elev och lärare och förälder. Dessa klasser är inte sällan
eftertraktade av eleverna själva men det är bara ett fåtal som placeras i dem, i vissa skolor
förefaller dock proportionellt sett förhållandevis många romer finnas i särskild
undervisningsgrupp. I särskild undervisningsgrupp placeras enbart barn med särskilda
problem och får ses som en nödlösning när deltagande i vanlig klass inte fungerar och särskola
inte är aktuell.
Specialarrangemang med romska klasser har vi också träffat på. Generellt sett så har våra
intervjupersoner varit negativa till etniskt homogena klasser, men i undantagsfall kan det vara
en framkomlig väg. Ett exempel är den lilla klass som bildades för några barn som under flera
år undanhållits skolan. Klassen fick också en romsk lärare, vilket visade sig vara en
förutsättning för barnens närvaro. Vi har också konfronterats med ett annat exempel på en
renodlad romsk klass, med barn i olika åldrar som lyckats mycket bra tack vare starkt
engagerade lärare. I vår erfarenhetssamling finns dock också en romsk klass som mer verkade
fungera som en uppsamlingsplats för att få barnen till skolan och få lugn i de ”vanliga”
klasserna än som en genomtänkt pedagogisk verksamhet. Blandade klasser är annars det som
förespråkas i intervjuerna, inte minst med tanke på integration. Även om en etniskt homogen
klass till att börja med kan upplevas som en trygghet så har det visat sig att det på sikt vållar
anpassningsproblem. Varken föräldrar, pedagoger eller annan skolpersonal har förordat
etablerandet av romska klasser utom i undantagsfall. I en skola har man upplevt att oron i
klassen steg om klassen var för enhetligt uppbyggd. Konflikterna mellan olika klasser
tenderade också att öka. Det uppstod ett ”vi” och ”dom” tänkande både i klasserna och mellan
klasserna.
(Är det inte problem när de ska upp i sjuan och ni ska blanda barnen)
Vi har ju prövat en annan variant. Vi har ju fört över klasser intakta., då har det blivit
problem, Man kan ju tycka tvärtom att man behöver kontinuitet. Det har inte funkat så
jättebra, utan de vill ha något nytt när de börjar sjuan, de vill ingå i en ny grupp. De har
redan tidigare mött varandra, det är ett sätt att förbereda varandra. Vi har ju tillvalsgrupper
redan i sexan hos oss.(bitr. rektor skola D)
Klasser väl anpassade till behoven är snarare det som uttrycks som önskemål från skolornas
sida, med detta menar man då mindre klasser eller fler pedagoger i klassen.
En del föräldrar är också helt emot en koncentration av romer, de vill placera sina barn i
skolor med många svenska elever. Tyvärr så verkar deras ambitioner hindras av vissa skolors
20