Romska barn i skolor - Minoritet

hjälpt till vid instudering och läxläsning, då både språklig och kulturell översättning kan
behövas. I kommunikationen med föräldrarna har man kunnat dra nytta av modersmålslärarna
och brobyggarna/assistenterna både i goda och konfliktfyllda situationer. Den romska
personalen kan också rent allmänt pusha eleverna och hjälpa till att skapa den trygga atmosfär
som eleverna behöver. Förutsättningen är att det fungerar mellan de olika parterna och de som
ska samverka får det stöd som kan behövas.
I ett par av de skolor vi besökt kan elever få en student på Malmö Högskola som mentor.
Genom detta arrangemang får eleverna kontakt med en värld helt utanför sin egen. Tanken är
att studenten ska fungera som en förebild för barnet och vara en koppling till högskolan.
Näktergalsprojektet heter det projekt som riktar sig till yngre elever, ett annat mentorsprojekt
riktas i första hand till elever i åttonde klass. Vi har hört talas om ett par romska elever som
deltar i ett sådant projekt, en romsk pojkes deltagande hindrades dock av mammans rädsla för
att pojken skulle kunna komma i kontakt med ”fel personer”.
Det kan vara nödvändigt med uppmuntran och stimulans från olika håll för att barn ska orka ta
sig igenom skolan med glans, speciellt om varken föräldrar eller kompisar sätter studier
särskilt högt. Kompisarna kan dock, precis som föräldrarna ha helt olika inställning till skolan.
Skolmotiverade kompisar kan liksom intresserade föräldrar vara ett bra stöd för en elev som
tvekar om sin egen skolgång. Intresset för det vanliga skolarbetet kan också höjas genom
inspirerande fritidssysselsättningar. En av rektorerna skulle om hon fick mer resurser vilja
satsa en del av pengarna på fritidsaktiviteter, gärna med hjälp av sin romske assistent. Denna
rektor menade således att en rikare fritid för barnen skulle kunna ha god effekt även på deras
skolarbete och en hjälp för pedagogerna.
Alltså då skulle jag vilja använda X (romsk assistent/ kunskap ännu bättre än jag lyckats göra
idag. Och fokusera henne mer på de romska barnen. Och inte minst på deras eftermiddagstid.
Inte bara skoltiden utan också på eftermiddagstiden. Därför att om man kan leda in dem på
några bra aktiviteter på fritid och i gruppaktiviteter så har de igen det sen också när de
kommer upp tonåren. (bitr. rektor skola B)
En lärare på samma skola betonar också kompiseffekten och betydelsen av att ta vara på de
olika intressen barnen kan ha, inklusive idrott och musik. Hur man trivs i och värderar skolan
beror inte enbart på vad som händer i skolsalen utan också på vad som händer utanför
lektionerna. Viktigt är då att det finns fritidsaktiviteter som kan fånga upp eleverna och att
aktiviteterna finns på nära håll. Återigen poängteras betydelsen av influenser från olika håll.
Det är viktigt att kompetenta pedagogers engagemang och kunskap utnyttjas till fullo, men
vad som kommer ut av deras arbete är också i hög grad beroende av vad som i övrigt händer i
barnens värld.
54