Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

som er tro.” 36 Jag vittnar om denna
storslagna, hoppfulla sanning och
inbjuder var och en av oss att
beslutsamt sträva framåt med tro på
Herren ”utan att tvivla” 37 . Jag vet att
Frälsaren lever, att han är ”[vår] tros
upphovsman och fullkomnare” 38 och
”belönar dem som söker honom”. 39
Om detta vittnar jag i Jesu Kristi
namn, amen. ◼
SLUTNOTER
1. Se L&F 84:19–21.
2. Se Trosartiklarna 1:4.
3. Se Helaman 5:12.
4. Se L&F 76:53.
5. Se Ether 12:3.
6. Se Lectures on Faith (1985), s. 3; se också
Jakob 4:6; Ether 12:7–22; Hebr. 11:4–40.
7. Alma 32:21.
8. Hebr. 11:1.
9. Se 2 Nephi 25:23; Alma 34:15–17; Ether
12:6; Jak. 2:17–26.
10. Se Ether 12:4–6; Lectures on Faith, s. 69.
11. Se Moroni 7:40–42.
12. Se Handledning för skriftstudier, ”Tro”; se
också Mormon 9:8–21; Moroni 7:33–37.
13. Se L&F 27:17; Alma 57:19–27; 58:10–13.
14. Ann Rowley, i Andrew D. Olsens The Price
We Paid: The Extraordinary Story of the
Willie and Martin Handcart Pioneers
(2006), s. 113.
15. L&F 20:25.
16. Jes. 40:31.
17. ”Led, milda ljus”, Psalmer, nr 61.
18. Se Jak. 4:10; Mormon 9:9.
19. L&F 27:17; kursivering tillagd.
20. Se 1 Nephi 8:33–34; Alma 37:33; L&F
20:22.
21. Se Alma 32:28.
22. Mosiah 4:9.
23. Luk. 17:5.
24. Se Mosiah 4:9–10; Ords. 3:5–7; Jes. 55:8–9.
25. Se Ether 12:4.
26. L&F 88:118; kursivering tillagd.
27. Se Moroni 7:33–38; Ether 12:19.
28. Se Matt. 14:25–31.
29. L&F 6:36.
30. Moroni 10:30.
31. L&F 136:42.
32. Alma 34:15–17; se också Ether 12:3.
33. Se Ether 12:29; Alma 7:27.
34. Mormon 9:18–21; se också Moroni
7:33–38; Alma 37:16–17.
35. Se Helaman 5:12.
36. Thomas S. Monson, ”Var vid gott mod”,
Liahona, maj 2009, s. 92.
37. Se Jak. 1:6–8.
38. Moroni 6:4; se också Hebr. 12:2.
39. Hebr. 11:6; se också Ether 12:41.
Äldste Daniel L. Johnson
i de sjuttios kvorum
Att bli en sann lärjunge
När vi lyder Jesu Kristi befallningar och tjänar våra
medmänniskor blir vi bättre lärjungar till honom.
De av oss som har stigit ner i
dopets vatten och tagit emot
den Helige Andens gåva har
slutit förbund att vi är villiga att ta på
oss Jesu Kristi namn, eller med andra
ord förkunnar vi att vi är Herrens lärjungar.
Vi förnyar det förbundet varje
vecka när vi tar del av sakramentet,
och vi låter lärjungeskapet visa sig i
vårt sätt att leva. Ett sådant lärjungeskap
visades på ett vackert sätt genom
händelser i Mexiko nyligen.
Det hade varit en vacker vår i
fruktodlingsdistriktet i norra Mexiko.
Fruktträden stod i full blom och man
hade stora förväntningar på en rik
skörd. Man höll redan på att planera
för att betala av lån, byta ut nödvändig
utrustning och föråldrade fruktodlingar
och betala personliga kostnader som
skolavgift för familjemedlemmar. Man
planerade till och med för familjesemestrar.
Det rådde en allmän anda av
optimism. Men en måndagseftermiddag
i slutet av mars drog en vinterstorm in
och det började snöa. Det snöade till
tretiden på morgonen. Sedan, allteftersom
molnen drog förbi, sjönk temperaturen.
Under hela natten och tidigt
på morgonen gjordes alla ansträngningar
för att rädda åtminstone en del
av fruktskörden. Allt var förgäves. Det
blev helt enkelt för kallt och grödan
frös bort. Det skulle inte bli någon frukt
att skörda och sälja det året. Tisdagen
grydde med den bedrövande och
nedslående förlusten av alla underbara
planer, förväntningar och drömmar
som funnits bara dagen innan.
Jag fick ett e-postmeddelande om
denna förfärliga tisdagsmorgon från
Sandra Hatch, hustru till John Hatch,
som då var förste rådgivare i presidentskapet
för Colonia Juárez tempel
i Chihuahua. Jag citerar ur det meddelandet:
”John steg upp tidigt, vid halv
sju, för att skynda sig till templet och
se om vi borde ställa in sessionen den
här morgonen. Han kom tillbaka och
sa att parkeringsplatsen och vägen
var framkomliga så vi bestämde oss
för att åka dit. Vi tänkte att några av
tempelpersonalen som inte hade
fruktodlingar kanske skulle komma,
och att alla dessa kunde vara med på
sessionen … Det var så inspirerande
att se männen komma in, en efter en.
Där var de, efter att inte ha fått sova
alls, medvetna om att deras gröda gått
förlorad … Jag iakttog dem under vårt
förberedelsemöte och såg hur de hade
svårt att hålla sig vakna. Men i stället
för att tänka att de hade en god ursäkt
för att inte komma, så var de där. Och
det kom 38 personer till sessionen (en
full session)! Det var en upplyftande
morgon för oss, och vi tackade vår
himmelske Fader för goda människor
November 2012
101