21.07.2013 Views

Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

104 Liahona<br />

Äldste Don R. Clarke<br />

i de sjuttios kvorum<br />

Sakramentets<br />

välsignelser<br />

Vi blir välsignade när vi känner tacksamhet för Jesu Kristi<br />

försoning, förnyar våra dopförbund, känner oss förlåtna<br />

och tar emot inspiration från den Helige Anden.<br />

Jag växte upp i Rexburg i Idaho,<br />

där jag påverkades och undervisades<br />

av en underbar familj och<br />

underbara vänner, lärare och ledare.<br />

Alla har vi speciella upplevelser i livet<br />

som berör vår själ och förändrar saker<br />

och ting för evigt. Jag hade en sådan<br />

upplevelse i min ungdom. Den upplevelsen<br />

förändrade mitt liv.<br />

Jag var alltid aktiv i kyrkan och gick<br />

framåt i det aronska prästadömet. När<br />

jag var tonåring bad broder Jacob, min<br />

lärare, mig att skriva ner på ett kort<br />

vad jag hade tänkt på under sakramentet.<br />

Jag tog mitt kort och började<br />

skriva. Först på listan kom en basketmatch<br />

som vi hade vunnit föregående<br />

kväll. Sedan kom en dejt efter<br />

matchen och så fortsatte listan. Långt<br />

ner och inte alls med stora bokstäver<br />

stod namnet <strong>Jesus</strong> Kristus.<br />

Varje söndag fylldes kortet i. För en<br />

ung man i aronska prästadömet fick<br />

sakramentet och sakramentsmötet en<br />

ny, utvidgad och andlig innebörd. Jag<br />

såg ivrigt fram emot söndagen och<br />

möjligheten att ta del av sakramentet,<br />

eftersom jag förändrades av att förstå<br />

Frälsarens försoning. Varje söndag<br />

sedan dess ser jag mitt kort framför<br />

mig när jag tar del av sakramentet och<br />

jag granskar min lista. Nu står alltid<br />

mänsklighetens Frälsare överst på<br />

min lista.<br />

I Nya testamentet kan vi läsa<br />

om när Frälsaren och hans apostlar<br />

samlades på en övervåning för att<br />

fira påskhögtiden.<br />

”Och han tog ett bröd, tackade<br />

Gud, bröt det och gav åt dem och<br />

sade: ’Detta är min kropp, som utges<br />

för er. Gör detta till minne av mig.’<br />

På samma sätt tog han bägaren<br />

efter måltiden och sade: ’Denna<br />

bägare är det nya förbundet i mitt<br />

blod, som utgjuts för er’.” 1<br />

<strong>Jesus</strong> instiftade också sakramentets<br />

förrättning under sitt besök hos<br />

nephiterna. 2 Jag har kommit att förstå<br />

vikten av de här två händelserna.<br />

President David O. McKay sade:<br />

”Jag känner mig manad att betona<br />

det som Herren har avsett vara det<br />

viktigaste mötet i kyrkan och det är<br />

sakramentsmötet.” 3 Om vi på rätt<br />

sätt förbereder oss för sakramentet<br />

kan det förvandla våra liv. Jag vill<br />

lägga fram fem principer som kan<br />

välsigna våra liv när vi värdigt tar<br />

del av sakramentet.<br />

I. Känn tacksamhet för<br />

Jesu Kristi försoning<br />

Den första principen är att ha en<br />

känsla av tacksamhet till vår himmelske<br />

Fader under sakramentet för hans<br />

Sons försoning. Följande har berättats<br />

om att dela ut sakramentet:<br />

”Sakramentet hade faktiskt aldrig<br />

betytt särskilt mycket för mig förrän<br />

den söndagen när jag ordinerades till<br />

diakon. Den eftermiddagen delade jag<br />

ut sakramentet för första gången. Före<br />

mötet varnades jag av en av diakonerna:<br />

’Se upp med broder Schmidt. Du<br />

måste kanske väcka honom!’ Till slut<br />

kom stunden då jag fick delta i utdelningen<br />

av sakramentet. Jag klarade de<br />

sex första raderna riktigt bra. Barn och<br />

vuxna tog del av brödet utan några<br />

speciella problem. Sedan kom jag till<br />

rad sju, den rad där broder Schmidt alltid<br />

satt. Men jag blev förvånad. I stället<br />

för att sova var han klarvaken. Till skillnad<br />

från många andra som jag hade<br />

bjudit tog han brödet med vad som<br />

tycktes mig eftertanke och vördnad.<br />

Några minuter senare närmade jag<br />

mig på nytt rad sju med vattnet. Den<br />

här gången hade min vän rätt. Broder<br />

Schmidt satt med huvudet nedböjt och<br />

de stora ögonen slutna. Han sov tydligen.<br />

Vad kunde jag göra eller säga?<br />

Jag tittade för ett ögonblick på hans<br />

panna som var rynkig och trött efter<br />

många års arbete och slit. Han hade<br />

anslutit sig till kyrkan som tonåring<br />

och fått utstå mycken förföljelse i sitt<br />

lilla tyska samhälle. Jag hade hört hans<br />

historia många gånger på vittnesbördsmötet.<br />

Jag beslöt till sist att knuffa<br />

honom mjukt på axeln i förhoppning<br />

att väcka honom. När jag sträckte ut<br />

handen för att göra så, lyfte han långsamt<br />

huvudet. Tårar rann nedför hans<br />

kinder och när våra blickar möttes<br />

såg jag i hans ögon kärlek och glädje.<br />

Han sträckte tyst fram handen och tog<br />

vattnet. Trots att jag bara var tolv år

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!