Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

More documents

Recommendations

Info

SÖNDAGENS MORGONSESSION | 7 oktober 2012 I sin ångest i fängelset i Liberty ropade profeten Joseph Smith: ”O Gud, var är du? Och var är tronhimlen som täcker ditt gömställe?” 1 Många av oss känner under stunder av personlig ångest att Gud är långt ifrån oss. Tronhimlen som tycks blockera gudomlig hjälp täcker inte Gud, men den täcker ibland oss. Gud gömmer sig aldrig, men ibland gör vi det. Ibland täcks vi av en tronhimmel som består av motivationer som för oss bort från Gud och gör att han känns fjärran och otillgänglig. Våra egna önskningar, istället för ”ske din vilja” 2 , gör så att det känns som om en tronhimmel täcker Gud. Gud kan alltid se och kommunicera med oss, men vi kanske är ovilliga att lyssna eller underkasta oss hans vilja eller hans tidsplan. Avståndet vi känner från Gud minskar när vi blir mer som ett barn inför honom. Det är inte lätt i en värld där andra människors åsikter kan ha ett så stort inflytande på våra motiv. Men det hjälper oss att inse följande sanning: Gud är nära oss, han är medveten om oss och gömmer sig aldrig för sina trofasta barn. Mitt treåriga barnbarn belyste hur oskuldsfullhetens och ödmjukhetens 72 Liahona President Henry B. Eyring förste rådgivare i första presidentskapet Var är tronhimlen? Tronhimlen som tycks blockera gudomlig hjälp täcker inte Gud, men den täcker ibland oss. Gud gömmer sig aldrig, men ibland gör vi det. kraft kan förena oss med Gud. Hon gick med sin familj till öppet hus för templet i Brigham City i Utah. I ett av rummen i den vackra byggnaden tittade hon sig omkring och frågade: ”Mamma, var är Jesus?” Hennes mamma förklarade att hon inte skulle träffa Jesus i templet, men att hon kunde känna hans inflytande i hjärtat. Eliza begrundade noga sin mors svar och verkade sedan nöjd. ”Jesus har gått hemifrån för att hjälpa någon”, kom hon fram till. Ingen tronhimmel dolde Elizas förstånd eller blockerade hennes syn på verkligheten. Gud är nära henne och hon känner sig nära honom. Hon vet att templet är Herrens hus, men förstår också att den uppståndne och förhärligade Jesus Kristus har en kropp och att han bara kan vara på en plats i taget. 3 Om han inte var hemma så drog hon slutsatsen att han måste vara någon annanstans. Och utifrån sin kunskap om Frälsaren visste hon att han gick omkring någonstans och gjorde gott mot sin Faders barn. Det är uppenbart att hon ville träffa Jesus, inte för att få se ett bekräftande underverk utan helt enkelt för att hon älskade honom. Anden skänkte hennes barnsliga sinne och hjärta den tröst som vi alla behöver och vill ha. Jesus Kristus lever, han känner oss, vakar över oss och bryr sig om oss. I stunder av smärta, ensamhet eller förvirring behöver vi inte träffa Jesus Kristus för att veta att han känner till våra omständigheter och att hans uppgift är att välsigna oss. Jag har personligen lärt mig att vi kan få samma upplevelse som Eliza, långt efter att vi blivit vuxna. Under mina första yrkesår arbetade jag hårt för att få en fast professur på Stanford University. Jag tyckte att jag hade skapat ett gott liv för mig och min familj. Vi bodde nära min hustrus föräldrar i ett bra område. Enligt världens normer hade jag nått framgång. Men kyrkan gjorde det möjligt för mig att lämna Kalifornien och flytta till Ricks College i Rexburg i Idaho. Mina livslånga yrkesmål kunde ha varit som en tronhimmel som skilde mig från en kärleksfull Fader, som visste bättre än jag hur min framtid kunde se ut. Men jag välsignades med kunskapen om att all den framgång jag hade uppnått i yrkeslivet och familjelivet var en gåva från Gud. Så liksom ett barn knäböjde jag i bön för att fråga vad jag borde göra. Jag hörde en stilla röst inom mig som sade: ”Det är min skola.” Ingen tronhimmel skilde mig från Gud. I tro och ödmjukhet underkastade jag mig hans vilja och jag kände hans omsorg och närhet. Under min tid på Ricks College sökte jag få veta Guds vilja och sedan följa den och det gjorde att tronhimmeln inte började täcka mig eller minskade Guds aktiva roll i mitt liv. När jag sökte att utföra hans verk kände jag mig nära honom och visste att han kände till mina omständigheter och verkligen ville att jag skulle vara lycklig. Men precis som på Stanford började
världsliga motiv smyga sig in i mitt liv. Ett var ett mycket bra jobberbjudande som kom i slutet av mitt femte år som rektor för Ricks College. Jag övervägde erbjudandet, bad om det och tog till och med upp det med första presidentskapet. De svarade med värme och lite humor, men gav mig ingen vägledning. President Spencer W. Kimball lyssnade när jag beskrev erbjudandet jag hade fått av ett stort bolag och sade: ”Tja, Hal, det låter som en underbar möjlighet! Och om vi behöver dig någon gång så vet vi var du är.” De skulle veta var jag var, men min längtan efter framgång i yrkeslivet kunde bli till en tronhimmel som gjorde det svårt för mig att hitta Gud och svårare att lyssna till och följa hans maningar. Min hustru förstod det här och kände starkt att vi inte borde lämna Ricks College. Jag sade: ”Det räcker för mig.” Men hon insisterade klokt nog på att jag måste få ett eget svar. Så jag bad igen. Den här gången fick jag vägledning i form av en röst i mitt sinne som sade: ”Jag låter dig stanna på Ricks College lite längre.” Mina personliga ambitioner kunde ha fördunklat min syn på verkligheten och gjort det svårt för mig att få uppenbarelse. Trettio dagar efter att jag inspirerades att tacka nej till jobberbjudandet och stanna på Ricks College brast den närliggande Tetondammen. Gud visste att dammen skulle brista och att hundratals människor skulle behöva hjälp. Han lät mig söka råd och få hans godkännande att stanna på Ricks College. Han kände till alla anledningar till varför mitt tjänande där skulle vara värdefullt på skolan och i Rexburg. Jag var alltså där så att jag ofta kunde be min himmelske Fader om att jag skulle få vara det redskap som han behövde för att hjälpa dem vars fastigheter och liv hade drabbats. Jag tillbringade timmar tillsammans med andra för att ta bort lera och vatten från hemmen. Min önskan att veta och göra hans vilja gav mig möjlighet att utvidga min egen själ. Den händelsen belyser ett annat sätt som vi kan skapa ett hinder mot att lära känna Guds vilja eller känna hans kärlek till oss: Vi kan inte envisas med vår tidsplan istället för Herrens. Jag trodde att jag hade tillbringat tillräckligt med tid på att tjäna i Rexburg och var angelägen om att gå vidare. Ibland när vi envisas med att handla efter vår egen tidsplan kan det hindra oss från att se vad han vill med vårt liv. I fängelset i Liberty bad profeten Joseph Herren att bestraffa dem som förföljde kyrkans medlemmar i Missouri. Han bad om påtaglig och hastig vedergällning. Men Herren svarade med att om ”några få år härefter” 4 skulle han ta hand om kyrkans fiender där. I 24:e och 25:e versen i kapitel 121 i Läran och förbunden säger han: ”Se, mina ögon skådar och känner alla deras gärningar, och jag har en hastig dom i beredskap för dem alla när tiden är inne, ty det finns en tid fastställd för var och en efter hans gärningar.” 5 Vi tar bort tronhimlen när vi känner och ber ”ske din vilja” och ”när din tid är inne”. Hans tid borde vara snart nog för oss eftersom vi vet att han bara vill vårt bästa. En av mina svärdöttrar kände under många år att Herren hade satt en tronhimmel över henne. Hon var en ung trebarnsmor som längtade efter fler barn. Efter två missfall blev hennes vädjande böner ångestfyllda. Fler ofruktsamma år förde med sig ilska över situationen. När hennes yngsta började skolan kändes det som om hemmets tomhet hånade hennes mål som mamma — det gjorde också bekantas oplanerade och till och med ovälkomna graviditeter. Hon kände sig lika hängiven och helgad som Maria, som förkunnade: ”Se, jag är Herrens tjänarinna.” 6 Men trots att hon sade dessa ord i sitt hjärta hörde hon inget svar. För att uppmuntra henne bad hennes man henne att följa med på en jobbresa till Kalifornien. Medan han satt i möte efter möte gick hon längs November 2012 73
Page 1 and 2:
JESU KRISTI KYRKA AV SISTA DAGARS H
Page 3 and 4:
LÖRDAGENS MORGONSESSION 4 Välkomn
Page 5 and 6:
NOVEMBER 2012 ÅRGÅNG 136 NUMMER 1
Page 7 and 8:
prästadömsledares rekommendatione
Page 9 and 10:
kallades som apostel 1943 gav presi
Page 11 and 12:
själva att sexuella förseelser
Page 13 and 14:
dess hörare”. 5 Vi lever efter e
Page 15 and 16:
och avsikter. 3 Den Helige Anden ä
Page 17 and 18:
sida som kände de mäktiga känslo
Page 19 and 20:
Då jag upplevde hur skuld, ilska o
Page 21 and 22:
Milano, Italien getts till mission
Page 23 and 24: vill delta, fråga missionärerna!
Page 25 and 26: Varför ägnar vi då så mycket av
Page 27 and 28: LÖRDAGENS EFTERMIDDAGSSESSION | 6
Page 29 and 30: för mina handlingar skulle vanhedr
Page 31 and 32: Äldste M. Russell Ballard i de tol
Page 33 and 34: införliva dess lärdomar djupt i h
Page 35 and 36: pawnee-stammen lämna sitt drygt ni
Page 37 and 38: offer han behövde göra, ödmjukad
Page 39 and 40: Äldste Scott D. Whiting i de sjutt
Page 41 and 42: Herrens lära, när vår ansträngn
Page 43 and 44: Dessa är två av Kristi efterfölj
Page 45 and 46: Äldste Dallin H. Oaks i de tolv ap
Page 47 and 48: att föräldrar som skiljs ger nega
Page 49 and 50: PRÄSTADÖMETS SESSION | 6 oktober
Page 51 and 52: kan inte vänta med förberedelsen
Page 53 and 54: Gary E. Stevenson Presiderande bisk
Page 55 and 56: och räknas bland Jesu Kristi sanna
Page 57 and 58: Satan”. 17 Varje gång Jesus uppm
Page 59 and 60: President Dieter F. Uchtdorf andre
Page 61 and 62: eviljar oss myndigheten att handla
Page 63 and 64: ”Han ger den trötte kraft och ö
Page 66 and 67: Generalauktoriteter i Jesu Kristi K
Page 68 and 69: Tack vara vad president Thomas S. M
Page 70 and 71: 68 Liahona President Thomas S. Mons
Page 72 and 73: ingen här som kan presidera — n
Page 76 and 77: den vackra men öde stranden. Med e
Page 78 and 79: nå hamnen nära 7 mil längre bort
Page 80 and 81: dig lång”. Han var en god vän t
Page 82 and 83: som ni har sett mig göra skall äv
Page 84 and 85: Barcelona, Spanien De stora männen
Page 86 and 87: som en avgörande vändpunkt för a
Page 88 and 89: 86 Liahona President Thomas S. Mons
Page 90 and 91: iktigt, för hon gick bort dagen ef
Page 92 and 93: SÖNDAGENS EFTERMIDDAGSSESSION | 7
Page 94 and 95: Jag vittnar om att genom hans oänd
Page 96 and 97: identifiera våra egna förfäder.
Page 98 and 99: 96 Liahona Russell T. Osguthorpe S
Page 100 and 101: Aten, Grekland som har tagits fram
Page 102 and 103: Vi kan också utöva sådan tro på
Page 104 and 105: som gör sin plikt vad som än hän
Page 106 and 107: 104 Liahona Äldste Don R. Clarke i
Page 108 and 109: sitt besök hos nephiterna sade han
Page 110 and 111: tankar, våra ord och våra handlin
Page 112 and 113: 110 Liahona President Thomas S. Mon
Page 114 and 115: evangelium i sin själ. Den fanns i
Page 116 and 117: återvända till vår himmelske Fad
Page 118 and 119: När vi konfirmeras får vi den Hel
Page 120 and 121: uppoffring och varje ansträngning
Page 122 and 123: mig ifrån honom. Gradvis och häpn
Page 124 and 125:
ike. Hon och tiotusentals andra som
Page 126 and 127:
dem att utöva tro på Kristus, bib
Page 128 and 129:
© 2004 IRI KYRKONYTT Ålderskravet
Page 130 and 131:
128 Liahona Äldste Craig C. Christ
Page 132:
”Jag har glädjen att tillkännag
show all

Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?