Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

som en avgörande vändpunkt för
apostlarnas verksamhet i allmänhet
och absolut för Petrus personligen,
som ledde till att denna klippa till man
hängav sig till ett majestätiskt liv av
tjänande och ledarskap. Jesus såg på
de skadade små båtarna, de trasiga
näten och en väldig hög med fisk,
153 stycken, och sade till sin främste
apostel: ”[Petrus], älskar du mig mer
än dessa?” Petrus svarade: ”Ja, Herre,
du vet att jag har dig kär.” 10
Frälsaren ger en uppmaning, men
fortsätter se sin lärjunge i ögonen och
säger igen: ”[Petrus], älskar du mig?”
Av allt att döma förvirrad av att frågan
upprepas svarar den store fiskaren en
andra gång: ”Ja, Herre, du vet att jag
har dig kär.” 11
Frälsaren svarar än en gång kortfattat,
men frågar sedan forskande
för tredje gången: ”[Petrus], har du
mig kär?” Vid det här laget känner
sig Petrus säkert illa till mods. Kanske
finns i hans hjärta minnet från
bara några dagar tidigare när han fått
samma fråga tre gånger och svarat
med eftertryck — men med ett nej.
Kanske börjar han undra om han
missförstått Läromästarens fråga.
Kanske söker han inom sig efter ärlig
bekräftelse på det svar han gett så
snabbt, nästan automatiskt. Vad Petrus
än känner så svarar han för tredje
gången: ”Herre … Du vet att jag har
dig kär.” 12
Varpå kanske Jesus svarade (och
återigen går jag här utanför skriften)
ungefär så här: ”Men Petrus, varför
är du då här? Varför är vi tillbaks på
samma strand, vid samma nät, och för
samma samtal? Var det inte tydligt då
och är det inte tydligt nu att om jag
vill ha fisk, så kan jag få fisk? Det jag
behöver, Petrus, är lärjungar — och jag
behöver dem för alltid. Jag behöver
någon som för mina får på bete och
räddar mina lamm. Jag behöver någon
84 Liahona
som predikar mitt evangelium och försvarar
min tro. Jag behöver någon som
älskar mig, verkligen älskar mig, och
älskar vad vår Fader i himlen har kallat
mig att göra. Vårt budskap är inte
kraftlöst. Vårt uppdrag är inte övergående.
Det är inte något beklagligt. Det
är inte hopplöst. Det kommer inte att
glömmas bort med tiden. Det är den
Allsmäktiges verk, och det kommer att
förändra världen. Så Petrus, för andra
och antagligen sista gången ber jag
dig att lämna allt det här och gå ut
och undervisa och vittna, arbeta och
tjäna trofast fram till den dag när de
behandlar dig på samma sätt som de
behandlade mig.”
Sedan vände han sig till apostlarna
och kan mycket väl ha utropat: ”Var ni
lika dåraktiga som de skriftlärda och
fariséerna? Som Herodes och Pilatus?
Tänkte ni liksom de att det här verket
kunde dödas helt enkelt genom att
döda mig? Tänkte ni liksom de att
korset, spikarna och graven var slutet
på alltsammans och att var och en
lugnt kunde gå tillbaka till att vara det
ni varit förut? Barn, berörde mitt liv
och min kärlek inte era hjärtan djupare
än så?”
Mina älskade bröder och systrar, jag
vet inte säkert vad vi kommer att uppleva
på domens dag, men jag skulle
vara mycket förvånad om inte Gud
någon gång under det samtalet ställer
samma fråga till oss som han ställde
till Petrus: ”Älskade du mig?” Jag tror
att han vill veta om vi i vår mycket
dödliga, mycket otillräckliga och
ibland barnsliga förståelse av saker
och ting åtminstone förstod ett bud,
det största och främsta budet av alla:
”Du skall älska Herren din Gud av
hela ditt hjärta och av hela din själ och
av hela din kraft och av hela ditt förstånd.”
13 Och om vi i det ögonblicket
kan stamma fram: ”Ja, Herre, du vet att
jag har dig kär”, så kanske han påminner
oss om att det främsta kännetecknet
på kärlek alltid är lojalitet.
”Om ni älskar mig, håller ni fast vid
mina bud”, 14 sade Jesus. Så vi har vår
nästa att välsigna, barn att beskydda,
de fattiga att lyfta och sanningen att
försvara. Vi har fel att ställa tillrätta,
sanningar att sprida och gott att göra.