Generalkonferenstal - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

Må vi alltid vaka över varandra och
hjälpa i tider av nöd. Låt oss inte vara
kritiska eller döma, utan låt oss vara
toleranta och alltid följa Frälsarens
exempel på kärleksfull godhet. Må
vi i den andan villigt tjäna varandra.
Må vi be om inspiration till att känna
människors behov omkring oss och
må vi sedan gå ut och ge hjälp.
Låt oss vara vid gott mod när vi lever
vårt liv. Vi lever i farofyllda tider, men
Herren älskar oss och är medveten om
oss. Han är alltid på vår sida när vi gör
det som är rätt. Han hjälper oss när det
behövs. Svårigheter kommer i vårt liv,
problem som vi inte förutsett och som
vi aldrig själva skulle välja. Ingen av oss
är immun. Avsikten med dödligheten
är att lära och växa till att bli mer lik vår
Fader, och det är ofta i de svåra tiderna
som vi lär oss mest, hur smärtsamma
lärdomarna än må vara. Vårt liv kan
också fyllas med glädje när vi följer
Jesu Kristi evangeliums lärdomar.
Herren sade: ”Var vid gott mod. Jag
har övervunnit världen.” 1 Vilken stor
lycka den kunskapen borde skänka
oss. Han levde för oss och han dog
för oss. Han betalade priset för våra
synder. Må vi följa hans exempel. Må
vi visa vår stora tacksamhet till honom
genom att ta emot hans offer och leva
ett sådant liv att vi kan återvända och
en dag bo hos honom.
Som jag sagt vid tidigare konferenser
är jag tacksam för era böner
å mina vägnar. Jag behöver dem. Jag
känner dem. Vi som generalauktoriteter
minns också er alla och ber att
vår himmelske Faders största välsignelser
ska vara med er.
Nu, mina bröder och systrar, gör vi
uppehåll i sex månader. Må Gud vara
med er tills vi möts igen då. I vår Frälsares
och Återlösares Jesu Kristi namn,
amen. ◼
SLUTNOT
1. Joh. 16:33.
HJÄLPFÖRENINGENS ALLMÄNNA MÖTE | 29 september 2012
Mina älskade systrar, ni har
varit i mina tankar och i mitt
hjärta i månader medan jag
har begrundat detta oerhörda ansvar.
Det känns inte som om jag är mogen
ansvaret jag fått, men jag vet att kallet
kom från Herren genom hans utvalda
profet, och det räcker för tillfället.
Skrifterna lär oss att det kommer
”antingen genom [Herrens] egen
röst eller genom [hans] tjänares röst,
ty det är detsamma”. 1
En av de dyrbara gåvorna som kom
med ämbetet var förvissningen om att
vår himmelske Fader älskar alla sina
döttrar. Jag har känt hur mycket han
älskar var och en av oss!
Liksom ni älskar jag skrifterna! I
Jeremias bok finns det ett skriftställe
som ligger mig varmt om hjärtat.
Jeremia levde under en svår tid och på
en svår plats, men Herren lät honom
förutse ”en tid av hopp under Israels
insamling den sista tiden” 2 — vår tid.
Jeremia profeterade:
Linda K. Burton
Hjälpföreningens generalpresident
Är tron på Jesu Kristi
försoning skriven
i våra hjärtan?
När vi ingår, håller och gläds i våra förbund bevisar det att
Jesu Kristi försoning i sanning är skriven i våra hjärtan.
”Efter denna tid … säger Herren:
Jag skall lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan. Jag
skall vara deras Gud och de skall
vara mitt folk …
Alla skall känna mig från den
minste bland dem till den störste,
säger Herren. Ty jag skall förlåta deras
missgärningar och deras synder skall
jag inte mer komma ihåg.” 3
Vi är folket som Jeremia såg. Har
vi låtit Herren skriva lagen, eller läran,
i våra hjärtan? Tror vi på att förlåtelsen
som försoningen kan skänka
och som Jeremia talade om gäller oss
personligen?
För några år sedan berättade
äldste Jeffrey R. Holland om sin
uppskattning för den djupa tro som
pionjärerna som kom till Saltsjödalen
kände, även efter att deras barn gått
bort. Han sade: ”De gjorde inte det
för ett program, de gjorde det inte
för en social aktivitet. De gjorde det
därför att de hade tron på Jesu Kristi
November 2012
111