Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Många kvinnor med gynekologisk cancersjukdom har efter behandling en rädsla för att ett
sexuellt samliv skall åsamka smärta. Underlivet kanske inte ser ut eller känns likadant som
tidigare (efter operation, strålbehandling) och detta skapar osäkerhet.
Vissa bröstopererade kvinnor har smärtsamma ärr som tar tid att läka både kroppsligt och mentalt.
Inte sällan kvarstår en förändrad kroppsuppfattning och osäkerhet av detta som påverkar det
sexuella samlivet.
Män med t.ex. testikelcancer eller prostatacancer, kan också ha problem och vara rädda efter
operation, kemoterapi och strålbehandling.
Som sjukvårdspersonal kan det ofta vara svårt och känsligt att samtala runt detta ämne, men
mycket nödvändigt. Det gäller att ge patienten möjlighet att själva ta upp problemet på ett naturligt
sätt genom att själv visa sin öppenhet. Det viktiga är att göra eventuella problem synliga och
att skapa ett tillåtande klimat både mellan de inblandade parterna och dig som vårdpersonal.
11.3.11. Psykosocialt
Sedering på grund av stark medicinering upplevs av många patienter som besvärande. Man upplever
obehag och ängslan över att tappa självkontrollen och att inte kunna tänka klart. Här är
information viktig. Sjuksköterskan kan informera patienten om att tröttheten beror på en direkt
farmakologisk påverkan på centrala nervsystemet, en effekt som i allmänhet klingar av efter
några dagars medicinering då ”hjärnan” anpassats till opioiddosen.
Om förvirring och hallucinationer tillstöter kan det bero på patientens ålder eller i enskilda fall
vara dosberoende. Som vårdpersonal skall man vara observant och fråga patienten om denne
upplever ”något speciellt”. I synnerhet äldre personer förtiger gärna upplevelser av detta slag, då
de är rädda för att det kanske kan röra sig om en begynnande demens. Man kan då fråga patienten
om obehagen är ”vakendrömmar” eller syner, förklara vad de beror på och att det inte är
farligt utan övergående.
Symtom som oro, ångest och depression är ofta sammankopplade med smärta hos svårt sjuka
patienter. Som vårdpersonal kan man med god omvårdnad, förståelse och kunskap underlätta och
mildra på många sätt. Farmaka ska utnyttjas och ordineras om de kan underlätta den sjukes oro,
ångest eller depression, men man får aldrig glömma bort den personliga närvaron. Att bära smärtan
ensam kan vara mer än man som människa orkar med. Har man dessutom en massa symtom
av de mediciner man får mot smärtan kan det bli för mycket. Man behöver dela detta med någon.
Det är därför viktigt att vi som vårdpersonal tänker på att alltid se till att det finns någon,
anhörig, vän eller närstående med vid informationen. Den sociala förmågan och det sociala stöd
som patienten har eller inte har är viktigt att utröna, då brist på detta i sin tur kan komma att
påverka smärtan och dess symtom.
11.3.12. Andligt/kulturellt
Bedömning av andligt status kan sägas vara en utvidgning av den psykosociala bedömningen.
Det kan gälla de omständigheter och förhållanden i livet som är väsentliga för patienten och hans
närstående i andlig betydelse och som påverkar omvårdnaden. När en krissituation uppkommer
och förändrar balansen mellan hälsa och ohälsa söker patienten och de närstående ofta en mening
i lidande, liv och död. Att hjälpa en människa i smärta och lidande kräver känslighet och respekt
för den personens tro, värderingar och integritet.
6