Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8.4. Värme
Värme har visats ge god effekt vid smärta från leder, kolikartade buksmärtor och muskelspänningar.
Med hjälp av exempelvis värmedyna ges ytlig värme medan ultraljud ger en djupverkande
värmebehandling.
Värme stimulerar de fibrer som leder upplysningar om temperatur, detta bidrar till att hämma
smärtimpulserna - grindeffekten.
Rädsla att genom ökad blodgenomströmning, som ses vid värmebehandling, öka genomblödningen
i tumören och därmed öka tumörtillväxten har gjort att man varit restriktiv med
värmebehandling. Risken att använda ytlig värme på icke cancerdrabbade kroppsdelar anses
minimal. Vid palliativ vård får man ställa den lilla hypotetiska risken mot att värme ger välbefinnande
och smärtlindring.
Värme är kontraindicerat om infektion är orsak till smärtan.
Ultraljud ges av sjukgymnaster. Ytlig värme med hjälp av värmedyna eller s.k. riskudde kan ges
av avdelningspersonalen.
8.5. Lymfdränage
Smärtsamma lymfödem orsakade av kirurgiska ingrepp eller strålbehandling vid tumörsjukdom
kan i många fall behandlas framgångsrikt med lymfdränageterapi.
En speciell massageteknik aktiverar lymfflödet i lymfkärlen. (Massagen ges på JK enl.
dr. Vodder-skolan).
Även den avslappnande och rogivande effekten av massagen är viktig att poängtera när den ges i
smärtlindrande syfte.
Kompression med särskild strumpa eller annat bandage kan ges för att understödja muskelpumpfunktionen
och öka lymftransportkapaciteten.
Andningsterapi kan öka kapaciteten av lymftransport i ductus thoracicus, och fysisk träning
rekommenderas för att stimulera återflödet av lymfvätska.
Massage för lymfdränage ges av utbildade terapeuter. I dag arbetar de även på strålbehandlings
avd.
För ytterligare information kontakta ssk Helene Enerbäck och ssk Annika Ulfsgärd på
strålbehandlingsavdelningen.
Sjukgymnast ger andningsterapi och träning efter remiss.
Privatpraktiserande terapeuter utanför kliniken är ej anslutna till försäkringskassan.
8.6. Avslappning
Bland de psykologiska metoderna är patientundervisning och avslappning de mest välstuderade
vid behandling av cancerrelaterad smärta. Studier visar att avslappning, främst i kombination
med distraktion, t.ex. musik, visualisering eller humor har en smärtlindrande effekt.
Avslappning som ensam metod har däremot inte kunnat påvisas ha någon smärtlindrande effekt.
Det finns visst stöd för antagandet att man uppnår en bättre smärtlindrande effekt hos patienter
som har fått träna avslappning och visualisering under personlig handledning än hos patienter
som endast fått bandinspelad instruktion.
3