Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

2.6. Olika typer av smärta Smärta kan ha olika tidsmönster beroende på sin lokalisation. Kontinuerlig somatisk smärta kan t.ex. förekomma vid skelettmetastasering. Intermittent visceral smärta ses t.ex. vid tarmobstruktion, ileus. 2.6.1 Nociceptiv smärta Smärta som uppkommer genom mekanisk, kemisk eller termisk aktivering av nociceptorer (se ovan). Visceral smärta kan ses som en variant på nociceptiv smärta. Smärtreceptorerna är här lokaliserade i vävnaden kring kroppens hålrum, t.ex. lungsäck, tarm och bukhinna. Detta innebär att en tumör här inte ger upphov till smärta förrän den växer över på hinnan eller till följd av volymökning ger distension av hinnorna. Visceral smärta kan beskrivas som diffus, djup, molande och svårlokaliserad och åtföljs ofta av autonoma reaktioner såsom illamående, svettningar och motorisk reflexaktivitet (brädhård buk). Viscerala impulser följer som regel autonoma nervbanor men efter omkoppling i ryggmärgen kan impulserna följa somatiska banor vilket leder till smärtupplevelse från motsvarande huddermatom. Denna ”referred pain” kan vara vägledande när man vill lokalisera smärtans ursprung. 2.6.2. Neurogen smärta Denna smärta uppkommer genom direkt påverkan på perifer nerv eller strukturer i CNS. Exempel på neurogen smärta är när tumör som växer i eller trycker på en nerv samt smärta vid bältros. Smärtan är ofta intensiv och kan beskrivas som brännande, skärande eller som vid en elektrisk stöt. Den neurogena smärtan karakteriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel i nervens utbredningsområde, rhizopati. För att diagnosen neurogen smärta skall kunna ställas krävs att man finner tecken på neurologisk skada exempelvis känselrubbning, motsvarande smärtans utbredning. Följande sensibilitetsstörningar ses ofta vid neurogen smärta: Allodyni, ökad smärta framkallad av sensorisk stimulering som normalt ej medför smärta. Hyperalgesi, ökad smärta vid nociceptiv stimulering (vid jämförelse med friska sidan). Dysestesi, obehaglig sensorisk upplevelse antingen framkommen spontant eller genom sensorisk stimulering. Behandling av neurogen smärta utnyttjar medel som påverkar fortledningen i nerven t.ex. antidepressiva, antiepileptika och lokalanestetika. Långvariga neurogena smärttillstånd medför ändringar i CNS’s retbarhet och kan ge en ökad smärtutbredning. Detta kan medföra differentialdiagnostiska svårigheter. 2.6.3. Psykogen smärta Vid svår organisk sjukdom finns många psykologiska moment inblandade. Psykisk smärta kan vara allt som skrämmer, oroar eller stör vår sinnesfrid. Smärtan kan förstärkas genom upplevelse av hot mot patientens liv eller påminnelse om sådant hot. Existentiell smärta, baserad på frågor om livet och lidandets mening kan uppkomma och visar sig ofta som rädsla för döden, brist på tro och framtidshopp. Social smärta kan vara när den sjuke förlorar tidigare gemenskap med familj, vänner och arbetskamrater eller när det uppstår problem med arbete och ekonomi. 6
3. Smärtanalys 3.1 Smärtdiagnoser 3.2 Smärtanalys- instrument för smärtdiagnos 3.2.1 Brief Pain Inventory (BPI) - smärt formulär inklusive kroppsschablon 3.2.2 Visuell analog skala VAS 3.3 Dokumentation, checklista/ standardvårdplan 3.4 Utvärdering
Page 1 and 2: 1. Inledning 2. Smärtfysiologi 3.
Page 3 and 4: Register Sökord Kapitel/sida IASP
Page 5 and 6: PAG (periakveduktala grå substanse
Page 7 and 8: 1. Inledning ” Smärta är en obe
Page 9 and 10: 2. Smärtfysiologi Den anatomiska l
Page 11 and 12: 2.3. Ryggmärg (spinala banor) De p
Page 13: 2.5. Regleringsmekanismer Det nocic
Page 17 and 18: 3.2.1. Brief Pain Inventory (BPI) -
Page 19 and 20: 4. Farmakologi 4.1 Administrationss
Page 21 and 22: Affinitet är graden av läkemedlet
Page 23 and 24: Effekten av ett givet medel blir op
Page 25 and 26: Paracetamol (Panodil ® , Alvedon
Page 27 and 28: ”Klassiska” NSAID (Diklofenak N
Page 29 and 30: 4.7.2. ”Centralt” verkande anal
Page 31 and 32: Kodein (Kodein ® , ingår i Panoco
Page 33 and 34: Tunga opioider Fentanyl (Durogesic
Page 35 and 36: Ketobemidon (Ketogan Novum ® , Ket
Page 37 and 38: Morfin (Morfin, Bioglan, Dolcontin
Page 39 and 40: 4.7.3. Sekundära analgetika Antiep
Page 41 and 42: 4.7.4. Övriga medel Abstinens Klon
Page 43 and 44: Midazolam (Dormicum ® ) Indikation
Page 45 and 46: 4.8. Myter kring opioidbehandling "
Page 47 and 48: 5. Riktlinjer för farmakologisk sm
Page 49 and 50: 5.2. Nociceptiv cancersmärta Steg
Page 51 and 52: Byte från opioidschema till långv
Page 54 and 55: 5.5. Handläggning av behandlingsre
Page 56 and 57: I första hand: Ranitidin NM 150mg
Page 58 and 59: 5.6. Lokal farmakologisk smärtbeha
Page 60 and 61: 5.7. Anestesiologiska behandlingsme
Page 62 and 63: Försiktighet Man skall ha andnings
Page 64 and 65:
5.8.2. CADD-Legacy PCA pump Denna p
Page 66 and 67:
5.8.7 Larm och felsökning för CAD
Page 68 and 69:
6. Onkologisk smärtbehandling 6.1
Page 70 and 71:
Behandlingen kan ges med en enda fr
Page 72 and 73:
Patienten skall vara kontinent. P.g
Page 74 and 75:
7. Kirurgiska behandlingsmetoder 7.
Page 76 and 77:
7.4. Perkutan Vertebroplastik Perku
Page 78 and 79:
8. Fysioterapeutiska behandlingsmet
Page 80 and 81:
8.4. Värme Värme har visats ge go
Page 82 and 83:
9. Psykosocialt omhändertagande 9.
Page 84 and 85:
sig och att ta emot hjälp. Urvalet
Page 86 and 87:
9.3. Sjukhuskyrkan När man är sju
Page 88:
10. Dokumentation 10.1 Smärtmappen
Page 102 and 103:
11. Omvårdnad I arbetet med att f
Page 104 and 105:
11.3.3. Andning/cirkulation När en
Page 106 and 107:
11.3.8. Sömn En orsak till trötth
Page 108 and 109:
11.3.13. Välbefinnande Man gör en
Page 110 and 111:
11.4.8. Speciell omvårdnad All med
Page 112 and 113:
12. Information till patienten 12.1
Page 114 and 115:
Observanda Ändrade regler för Sch
Page 116 and 117:
Smärtansvarig sjuksköterska Vid J
Page 118 and 119:
Grond S et al. Assessment and treat
show all

Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?