Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8. Fysioterapeutiska behandlingsmetoder
Vid behandling av cancerrelaterad smärta rekommenderas en balanserad smärtbehandling där
olika behandlingsmetoder, såväl farmakologiska som icke farmakologiska kombineras.
Om medicineringen med vedertagna analgetiska läkemedel ej är tillfredsställande bör man
använda komplementära behandlingar och hjälpmedel. Man bör utnyttja den kunskap som
arbetsterapeuter och sjukgymnaster besitter.
Vissa smärttillstånd hos cancerpatienter utgörs av sekundära muskulära smärtor, smärta som
föder smärta. Exempelvis skelettmetastasering leder till omedvetna muskelspänningar som
senare blir smärtsamma. Dessa muskelsmärtor svarar ej alltid tillfredsställande på läkemedel.
Sjukgymnastens behandling med bl.a. akupunktur och massage kan då ge kompletterande effekt.
Dessa patienter är ofta i behov av stödjande och avlastande hjälpmedel såsom gåstol, rollator,
sittdyna m.m. som utprovas av ovannämnda yrkesgrupper.
8.1.TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)
TENS är en icke-farmakologisk behandlingsmetod för såväl akuta som kroniska smärttillstånd.
Genom elektrisk stimulering utnyttjar man kroppens egna smärtlindrande mekanismer. TENS ges
på två skilda sätt:
Högfrekvent TENS (70–80Hz): Bygger på grindteorin som postulerar att man genom aktivering
av beröringsfibrer i perifera nervsystemet kan hämma överföringen vid första neuronets synaps i
ryggmärgens bakhorn. På så sätt får man en smärtlindrande effekt. Används bl.a. vid lumbago,
ledvärk, neuralgier och cancersmärtor.
Lågfrekvent TENS (2–4Hz): Kallas även akupunkturliknande TENS och ger en stimulering av
muskulaturen i det behandlande området med repetitiva muskelkontraktioner som följd. Den
smärtlindrande effekten antas medieras via frisättning av kroppsegna opioider (endorfiner). Ges
bl.a. vid ischias, fantomsmärtor och utstrålande smärtor i områden med nedsatt hudsensibilitet
och där högfrekvent TENS inte kan användas.
Smärtlindringen vid TENS är tillfällig och varar i en till flera timmar. För bästa resultat är det
viktigt att man gör en noggrann och individuell utprovning och att denna görs av kompetent
personal. Man börjar ofta med högfrekvent TENS och om denna inte är tillräckligt effektiv går
man över och försöker med lågfrekvent. Ibland kan upp till 10 behandlingar behövas innan man
ser tillräcklig effekt. Ofta kan patienten lära sig att sköta apparaten själv och TENS kan vara ett
utmärkt komplement till annan smärtlindrande behandling.
Patienter med pacemaker ska inte behandlas utan kontakt med kardiolog dessförinnan.
Försiktighet vid graviditetens första tre månader. Försiktighet även vid lymfödem. Patienter med
demens och sänkt medvetandegrad ska inte behandlas.
För närmare information kontakta sjukgymnasten, tel. 031-342 11 95
1