Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

2.4. Supraspinala banor I hjärnstammen finns ett inhibitoriskt centrum, PAG (periakveduktala grå substansen), ett reläsystem varifrån det utgår viktiga nedåtstigande smärthämmande banor. I thalamus sker omkoppling dels till sensoriska cortex (tydlig och lokaliserad smärtupplevelse) och dels till bl.a. limbiska strukturer (mer diffus, molande smärtupplevelse med emotionella/ depressiva modaliteter). Hjärnbarken har en roll i den sensoriskt diskriminerande delen av smärtupplevelsen. Till frontallobsbarken förläggs den emotionella delen av smärtupplevelsen. Se fig. 4. Fig. 4. Schematisk skiss över den centralnervösa fortledningen. Ur Hansson P: Nociceptiv och neurogen smärta. 4
2.5. Regleringsmekanismer Det nociceptiva systemet ingår i ett komplext system för överföring av information om vävnadsskada. I detta system ingår neurohumorala skyddsreaktioner, immunologiska, hormonella, cirkulatoriska och metabola effekter syftande till att begränsa följden av skadan. Det nociceptiva systemet saknar adaptiva mekanismer, d.v.s. man vänjer sig inte vid smärta. Det nociceptiva systemet aktiverar dessutom ”sensitiseringsprocesser” i CNS. Detta leder till förstärkning av både intensitet (Wind-up, se nedan) och utbredning av smärtan. Det är sålunda av yttersta vikt att bryta smärtan så tidigt som möjligt. Grindteorin (gate-control) innebär att icke smärtsamma stimuli (fortledda via A-beta fibrer) aktiverar interneuron segmentellt, som i sin tur hämmar smärtneuronen. Det kan vara t.ex. tryck, beröring, vibration, kyla eller TENS. Vid akupunktur sker stimulering av nervtrådar i muskulaturen. Effekten medieras dels via grindmekanismen, dels via aktivering av endorfiner Wind-up innebär att repetitiv stimulering av smärtreceptorer leder till en förstärkning av smärtintensiteten, s.k. central sensitisering. Detta sker genom en successiv ökning av antalet depolariseringar i neuronet för varje upprepad stimulering och att frekvensen och längden på impulsskuren ökar, se fig. 5. En viktig roll i detta sammanhang spelar NMDA-receptorn (N-metyl-D-aspartat) som aktiveras via kvävemonoxid (NO) och glutamat interneuronalt. Fig. 5. Schematisk återgivning av det s.k. ”wind-up” fenomenet. I figuren återges intracellulär registrering från ryggmärgsneuron vid perifer elektrisk retning som aktiverar C-fibrer. Notera den tilltagande depolariseringen av membranpotentialen samt den ökande impulsfrekvensen och ökningen av impulsskurens duration vid upprepade retningar. Ur Hanson P: Nociceptiv och neurogen smärta. Endorfiner är neuropeptider som binder till opioidreceptorer och frisätts vid aktivitet i det nociceptiva systemet. De har en kraftig antinociceptiv funktion och finns på flera ställen i nervsystemet både perifert och centralt. Endorfinerna påverkar även det limbiska systemet i hjärnan, d.v.s. själva upplevelsen av smärtan. Inhibitoriskt reläsystem i hjärnstammen: Vid aktivering av PAG i hjärnstammen får man en nedåtstigande impuls som ger en kraftig inhibition av nociceptiva neuron bl.a. på dorsalhornsnivå. Framför allt endorfiner är verksamma här men även tricykliska antidepressiva och alfa-2 agonister såsom clonidin (Catapresan ® ). 5
Page 1 and 2: 1. Inledning 2. Smärtfysiologi 3.
Page 3 and 4: Register Sökord Kapitel/sida IASP
Page 5 and 6: PAG (periakveduktala grå substanse
Page 7 and 8: 1. Inledning ” Smärta är en obe
Page 9 and 10: 2. Smärtfysiologi Den anatomiska l
Page 11: 2.3. Ryggmärg (spinala banor) De p
Page 15 and 16: 3. Smärtanalys 3.1 Smärtdiagnoser
Page 17 and 18: 3.2.1. Brief Pain Inventory (BPI) -
Page 19 and 20: 4. Farmakologi 4.1 Administrationss
Page 21 and 22: Affinitet är graden av läkemedlet
Page 23 and 24: Effekten av ett givet medel blir op
Page 25 and 26: Paracetamol (Panodil ® , Alvedon
Page 27 and 28: ”Klassiska” NSAID (Diklofenak N
Page 29 and 30: 4.7.2. ”Centralt” verkande anal
Page 31 and 32: Kodein (Kodein ® , ingår i Panoco
Page 33 and 34: Tunga opioider Fentanyl (Durogesic
Page 35 and 36: Ketobemidon (Ketogan Novum ® , Ket
Page 37 and 38: Morfin (Morfin, Bioglan, Dolcontin
Page 39 and 40: 4.7.3. Sekundära analgetika Antiep
Page 41 and 42: 4.7.4. Övriga medel Abstinens Klon
Page 43 and 44: Midazolam (Dormicum ® ) Indikation
Page 45 and 46: 4.8. Myter kring opioidbehandling "
Page 47 and 48: 5. Riktlinjer för farmakologisk sm
Page 49 and 50: 5.2. Nociceptiv cancersmärta Steg
Page 51 and 52: Byte från opioidschema till långv
Page 54 and 55: 5.5. Handläggning av behandlingsre
Page 56 and 57: I första hand: Ranitidin NM 150mg
Page 58 and 59: 5.6. Lokal farmakologisk smärtbeha
Page 60 and 61: 5.7. Anestesiologiska behandlingsme
Page 62 and 63:
Försiktighet Man skall ha andnings
Page 64 and 65:
5.8.2. CADD-Legacy PCA pump Denna p
Page 66 and 67:
5.8.7 Larm och felsökning för CAD
Page 68 and 69:
6. Onkologisk smärtbehandling 6.1
Page 70 and 71:
Behandlingen kan ges med en enda fr
Page 72 and 73:
Patienten skall vara kontinent. P.g
Page 74 and 75:
7. Kirurgiska behandlingsmetoder 7.
Page 76 and 77:
7.4. Perkutan Vertebroplastik Perku
Page 78 and 79:
8. Fysioterapeutiska behandlingsmet
Page 80 and 81:
8.4. Värme Värme har visats ge go
Page 82 and 83:
9. Psykosocialt omhändertagande 9.
Page 84 and 85:
sig och att ta emot hjälp. Urvalet
Page 86 and 87:
9.3. Sjukhuskyrkan När man är sju
Page 88:
10. Dokumentation 10.1 Smärtmappen
Page 102 and 103:
11. Omvårdnad I arbetet med att f
Page 104 and 105:
11.3.3. Andning/cirkulation När en
Page 106 and 107:
11.3.8. Sömn En orsak till trötth
Page 108 and 109:
11.3.13. Välbefinnande Man gör en
Page 110 and 111:
11.4.8. Speciell omvårdnad All med
Page 112 and 113:
12. Information till patienten 12.1
Page 114 and 115:
Observanda Ändrade regler för Sch
Page 116 and 117:
Smärtansvarig sjuksköterska Vid J
Page 118 and 119:
Grond S et al. Assessment and treat
show all

Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?