Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.6. Olika typer av smärta<br />
<strong>Smärta</strong> kan ha olika tidsmönster beroende på sin lokalisation. Kontinuerlig somatisk smärta kan<br />
t.ex. förekomma <strong>vid</strong> skelettmetastasering. Intermittent visceral smärta ses t.ex. <strong>vid</strong> tarmobstruktion,<br />
ileus.<br />
2.6.1 Nociceptiv smärta<br />
<strong>Smärta</strong> som uppkommer genom mekanisk, kemisk eller termisk aktivering av nociceptorer (se<br />
ovan).<br />
Visceral smärta kan ses som en variant på nociceptiv smärta. Smärtreceptorerna är här lokaliserade<br />
i vävnaden kring kroppens hålrum, t.ex. lungsäck, tarm och bukhinna. Detta innebär att en<br />
tumör här inte ger upphov till smärta förrän den växer över på hinnan eller till följd av volymökning<br />
ger distension av hinnorna. Visceral smärta kan beskrivas som diffus, djup, molande och<br />
svårlokaliserad och åtföljs ofta av autonoma reaktioner såsom illamående, svettningar och motorisk<br />
reflexaktivitet (brädhård buk).<br />
Viscerala impulser följer som regel autonoma nervbanor men efter omkoppling i ryggmärgen<br />
kan impulserna följa somatiska banor vilket leder till smärtupplevelse från motsvarande huddermatom.<br />
Denna ”referred pain” kan vara vägledande när man vill lokalisera smärtans ursprung.<br />
2.6.2. Neurogen smärta<br />
Denna smärta uppkommer genom direkt påverkan på perifer nerv eller strukturer i CNS. Exempel<br />
på neurogen smärta är när tumör som växer i eller trycker på en nerv samt smärta <strong>vid</strong> bältros.<br />
<strong>Smärta</strong>n är ofta intensiv och kan beskrivas som brännande, skärande eller som <strong>vid</strong> en elektrisk<br />
stöt.<br />
Den neurogena smärtan karakteriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel i nervens<br />
utbredningsområde, rhizopati. För att diagnosen neurogen smärta skall kunna ställas krävs att<br />
man finner tecken på neurologisk skada exempelvis känselrubbning, motsvarande smärtans utbredning.<br />
Följande sensibilitetsstörningar ses ofta <strong>vid</strong> neurogen smärta:<br />
Allodyni, ökad smärta framkallad av sensorisk stimulering som normalt ej medför smärta.<br />
Hyperalgesi, ökad smärta <strong>vid</strong> nociceptiv stimulering (<strong>vid</strong> jämförelse med friska sidan).<br />
Dysestesi, obehaglig sensorisk upplevelse antingen framkommen spontant eller genom sensorisk<br />
stimulering.<br />
Behandling av neurogen smärta utnyttjar medel som påverkar fortledningen i nerven t.ex.<br />
antidepressiva, antiepileptika och lokalanestetika. Långvariga neurogena smärttillstånd medför<br />
ändringar i CNS’s retbarhet och kan ge en ökad smärtutbredning. Detta kan medföra<br />
differentialdiagnostiska svårigheter.<br />
2.6.3. Psykogen smärta<br />
Vid svår organisk sjukdom finns många psykologiska moment inblandade. Psykisk smärta kan<br />
vara allt som skrämmer, oroar eller stör vår sinnesfrid. <strong>Smärta</strong>n kan förstärkas genom upplevelse<br />
av hot mot patientens liv eller påminnelse om sådant hot. Existentiell smärta, baserad på frågor<br />
om livet och lidandets mening kan uppkomma och visar sig ofta som rädsla för döden, brist på<br />
tro och framtidshopp. Social smärta kan vara när den sjuke förlorar tidigare gemenskap med<br />
familj, vänner och arbetskamrater eller när det uppstår problem med arbete och ekonomi.<br />
6
Change language