Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

2. Smärtfysiologi 2.1 Smärtreceptorer 2.2 Perifera smärtbanor 2.3 Ryggmärg (spinala banor) 2.4 Supraspinala banor 2.5 Regleringmekanismer 2.6 Olika typer av smärta 2.6.1 Nociceptiv smärta 2.6.2 Neurogen smärta 2.6.3 Psykogen smärta
2. Smärtfysiologi Den anatomiska lokalisationen i hjärnan för den samlade smärtupplevelslen är limbiska systemet som utvecklingsmässigt utgörs av den gamla delen av hjärnan. Här synkroniseras sålunda de olika impulserna från såväl fysisk som psykisk smärta till en helhetsupplevelse. 2.1. Smärtreceptorer Smärtreceptorer (nociceptorer) utgörs av den yttersta ändan av nerven, s.k. fria nervändslut. De finns i vävnad av ektodermalt ursprung t.ex. hud, hornhinna, slemhinnor eller i vävnad av mesodermalt ursprung såsom periost, fascior, muskler, ledkapslar och senskidor. Smärtreceptorer finns inte i parenchymatösa organ t.ex. lunga, benvävnad, hjärna och inte heller i tumörvävnad. Aktivering av smärtreceptorer kan vara kemisk, termisk eller mekanisk. Retningströskeln är relativt hög varför t.ex. lättare tryck normalt inte utlöser någon smärtupplevelse. Algogener är ämnen som aktiverar eller förstärker smärtutlösning genom att öka receptorns känslighet, perifer sensitisering. En inflammerad vävnad kan t.ex. uppvisa ömhet även för lättare beröring. Exempel på algogena substanser är serotonin, bradykinin, histamin, leukotriener och prostaglandiner. Även joner som kaliumjoner och vätejoner är algogener. Smärtreceptorer blir, till skillnad från sensoriska receptorer, känsligare ju mer de stimuleras. Ytlig somatisk smärta är ofta vällokaliserad med en klar palpationsömhet. Den djupa somatiska smärtan kan ha en radierande komponent inom motsvarande dermatom (” triggerpunkter”), se fig. 1. Fig. 1. Dermatomindelningen visar vilka delar av huden som innerveras av de olika ryggmärgssegmenten. 1
Page 1 and 2: 1. Inledning 2. Smärtfysiologi 3.
Page 3 and 4: Register Sökord Kapitel/sida IASP
Page 5 and 6: PAG (periakveduktala grå substanse
Page 7: 1. Inledning ” Smärta är en obe
Page 11 and 12: 2.3. Ryggmärg (spinala banor) De p
Page 13 and 14: 2.5. Regleringsmekanismer Det nocic
Page 15 and 16: 3. Smärtanalys 3.1 Smärtdiagnoser
Page 17 and 18: 3.2.1. Brief Pain Inventory (BPI) -
Page 19 and 20: 4. Farmakologi 4.1 Administrationss
Page 21 and 22: Affinitet är graden av läkemedlet
Page 23 and 24: Effekten av ett givet medel blir op
Page 25 and 26: Paracetamol (Panodil ® , Alvedon
Page 27 and 28: ”Klassiska” NSAID (Diklofenak N
Page 29 and 30: 4.7.2. ”Centralt” verkande anal
Page 31 and 32: Kodein (Kodein ® , ingår i Panoco
Page 33 and 34: Tunga opioider Fentanyl (Durogesic
Page 35 and 36: Ketobemidon (Ketogan Novum ® , Ket
Page 37 and 38: Morfin (Morfin, Bioglan, Dolcontin
Page 39 and 40: 4.7.3. Sekundära analgetika Antiep
Page 41 and 42: 4.7.4. Övriga medel Abstinens Klon
Page 43 and 44: Midazolam (Dormicum ® ) Indikation
Page 45 and 46: 4.8. Myter kring opioidbehandling "
Page 47 and 48: 5. Riktlinjer för farmakologisk sm
Page 49 and 50: 5.2. Nociceptiv cancersmärta Steg
Page 51 and 52: Byte från opioidschema till långv
Page 54 and 55: 5.5. Handläggning av behandlingsre
Page 56 and 57: I första hand: Ranitidin NM 150mg
Page 58 and 59:
5.6. Lokal farmakologisk smärtbeha
Page 60 and 61:
5.7. Anestesiologiska behandlingsme
Page 62 and 63:
Försiktighet Man skall ha andnings
Page 64 and 65:
5.8.2. CADD-Legacy PCA pump Denna p
Page 66 and 67:
5.8.7 Larm och felsökning för CAD
Page 68 and 69:
6. Onkologisk smärtbehandling 6.1
Page 70 and 71:
Behandlingen kan ges med en enda fr
Page 72 and 73:
Patienten skall vara kontinent. P.g
Page 74 and 75:
7. Kirurgiska behandlingsmetoder 7.
Page 76 and 77:
7.4. Perkutan Vertebroplastik Perku
Page 78 and 79:
8. Fysioterapeutiska behandlingsmet
Page 80 and 81:
8.4. Värme Värme har visats ge go
Page 82 and 83:
9. Psykosocialt omhändertagande 9.
Page 84 and 85:
sig och att ta emot hjälp. Urvalet
Page 86 and 87:
9.3. Sjukhuskyrkan När man är sju
Page 88:
10. Dokumentation 10.1 Smärtmappen
Page 102 and 103:
11. Omvårdnad I arbetet med att f
Page 104 and 105:
11.3.3. Andning/cirkulation När en
Page 106 and 107:
11.3.8. Sömn En orsak till trötth
Page 108 and 109:
11.3.13. Välbefinnande Man gör en
Page 110 and 111:
11.4.8. Speciell omvårdnad All med
Page 112 and 113:
12. Information till patienten 12.1
Page 114 and 115:
Observanda Ändrade regler för Sch
Page 116 and 117:
Smärtansvarig sjuksköterska Vid J
Page 118 and 119:
Grond S et al. Assessment and treat
show all

Smärta vid cancersjukdom - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?