Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

11
”kön” och ”likhet” kunde vara ett problem, eftersom de befarade att många associerade
”kön” med heterosexualitet och ”olikhet”. ”Jämställdhet” mellan könen ansågs
däremot ge positiva associationer, då sexuella undertoner är obefintliga och tankarna
snarare leds till kvinnor och män som går sida vid sida genom livet (Florin & Nilsson
2000). ”Könsroll”” var ett annat ord på modet. I sin dåtida kontext var innebörden
att kvinnor och män kan spela olika ”roller” och för att bli jämställda skulle kvinnor
och män välja nya ”roller” att spela upp. I de nya könsrollerna skulle män ta större
ansvar för hemarbete och kvinnor uppmuntras att arbeta inom den naturvetenskapliga
och tekniska sektorn t. ex. Kvinnors och mäns livssituation skulle således bli mer
lika.
I politiska och statliga dokument framskrivs att målet med ”jämställdhet” är att
kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till delad
makt och delat ansvar. Under åttiotalet lyftes olika områden fram som betalt yrkesarbete,
obetalt hemarbete samt politiska, fackliga och andra sociala aktiviteter (Proposition
1987/88:105:3). I publikationer av jämställdhetsstatistik från Statistiska Centralbyrån
lyfts dessa områden fortfarande fram, när begreppet definieras. Enligt SCB
(2000:1) har jämställdhet både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Den kvantitativa
innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Med jämn könsfördelning
avses att andelen kvinnor respektive män är 40 procent till 60 procent. Den kvalitativa
aspekten innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar
tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen. I regeringens proposition
1993/94:147:15 understryks att jämställdhet dvs. rättigheter, skyldigheter och möjligheter
skall gälla alla områden. Förändringen i retoriken är på en och samma gång
en förstärkning och en försvagning. ”Alla områden” betyder allt men understryker
ingenting.
Vilka avtryck är gjorda i lagar av betydelse för skolpolitiken? Varken jämställdhetslagen
(SFS 1994:292) eller skollagen (UFB 1996/97:2) har paragrafer som täcker
alla områden. Endast betalt arbete är reglerat i jämställdhetslagen, vilket innebär att
obetalt arbete inte är reglerat. Dock skall arbetsgivaren enligt 5§ ”underlätta för både
kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.”
Enligt skollagen 2§ gäller att ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom”. Ordet ”jämställdhet”
dyker upp i skollagens retorik i mitten av nittiotalet i 2§: ”särskilt skall den som verkar
inom skolan
1. främja jämställdheten mellan könen
2. bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande
behandling.”
Maud Eduards (1995) påpekar att definitionen inte tillräckligt klargör vilka grupper
som är förfördelade i samhället, vilket orsakar inbyggda konflikter i jämställdhetsarbetet.
Män kan dra fördel av jämställdhetspolitiken och bli föremål för uppmärksamhet
på ett sätt som knappast leder till ökad jämställdhet mellan könen. Som
jag förstår Eduards kan exempelvis mäns krav på hälften av utrymmet inom kvinnodominerade
områden som sjuksköterskor, förskolelärare verka rimliga ur jämställdhetssynpunkt,
om yrkesgrupperna betraktas isolerade från yrkeslivet i stort. Ser man
fenomenet ur ett större samhälleligt perspektiv och tar i beaktande att kvinnor är i