Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

82 Pojkarna har successivt gjort stora framsteg. Bland pojkarna ser vi störst utveckling hos de något yngre, 3-4 åringarna. Bara genom att vi vuxna ger barnen chansen så klarar de av mer än vi tror. Om vi tar det lugnt och visar barnen tålamod så lär de sig att vänta på sin tur utan att bli frustrerade. De kan under tiden de väntar på maten sitta och småprata med sin bordsgranne utan att vara fixerade vid att snabbt få mat. Den vuxne föregår med gott exempel genom att också vänta på sin tur och använda ett trevligt ordval och en lugn samtalston. Vi överför det genomarbetade arbetssättet vid matborden till alla andra situationer i vår verksamhet genom att vi ger både flickor och pojkar tid och chans att försöka själva och inte genast servar dem. I den mån vi har arbetat med flick- och pojkgrupper har vi sett att det har varit lättare för flickorna att vara med på grovmotoriska aktiviteter än det har varit för pojkarna att vara med på finmotoriska aktiviteter. Det har varit lätt att motivera flickorna och de flesta har verkat trivas med det. Många av flickorna kan t. ex. snickra självmant. Däremot har vi haft svårare att motivera de största pojkarna att ägna sig åt finmotoriska aktiviteter (framför allt att sy). De mindre pojkarna är dock mera öppna för nya förslag och har lättare att prova på det som erbjuds. Att det har varit så tror vi kan bero på att vi vuxna har erbjudit alla barn mycket mer grovmotoriska aktiviteter än finmotoriska aktiviteter p g a att vi har tyckt att det har varit roligare. Det vi nu måste utveckla i vårt arbetssätt är att se till att både fin- och grovmotoriska lekar och aktiviteter får plats och ges lika stort utrymme. Ett alldeles nytt framsteg för de största pojkarna är att de nyligen provade på att sy! Vi anser att det är en stor fördel i arbetet mot ett mer jämställt samhälle att det finns tre manliga förskollärare, en/avdelning, på vår förskola. Det blir lättare för flickorna och pojkarna att se män göra sånt som anses traditionellt kvinnligt och se kvinnor göra sånt som anses traditionellt manligt, t. ex att se män byta blöjor eller sätta sig och sy och se kvinnor snickra och bygga kojor. Vi är medvetna om att det inte självklart blir mer jämställt bara för att det finns personal av båda könen. De traditionella könsrollerna kan istället förstärkas. Detta måste vi vara uppmärksamma på och istället ta tillvara möjligheterna som det ger, för att bryta traditionella könsmönster. Vi är viktiga förebilder och måste föregå med gott exempel om vi ska kunna förändra barnens värld! Att detta är viktigt för både flickor och pojkar är vi övertygade om, eftersom många barn i dagens samhälle lever med endast en förälder. Vi tycker att vi har kommit en bra bit på vägen mot en jämställd barngrupp när vi nu ser att flickorna ”busar till” bl. a. vid matbordet, att de protesterar och talar om vad de vill och inte vill. De syns och hörs!! Vi ser också många ljusglimtar i pojkarnas beteende när de självmant kan hjälpa varandra! Vi personal har blivit medvetna om hur vi själva och samhället runtomkring oss skapar kön. Det hjälper oss att se ojämställda situationer i det vardagliga arbetet med barnen vilket är en förutsättning för att vi ska kunna förändra oss och vårt arbetssätt.
[Obs! fotnoter läggs in på rätt ställen] Fortsatt arbete Vi kommer att fortsätta diskussionerna och reflektionerna i vårt arbete för jämställdhet. Det arbetet måste fortgå hela tiden i allt vi gör och får aldrig avstanna. Det vi kommer att ta tag i den närmaste tiden är att få kontinuitet i arbetet med flick- och pojkgrupperna på vår egen avdelning. Vi måste också försöka påverka våra kolleger i första hand på vår egen förskola. För att vi ska få en enhetlig inriktning, bör all personal ha samma förhållningssätt i jämställdhetsarbetet. De kan naturligtvis inte ta över vårt arbetssätt oreflekterat, utan måste själva undersöka hur det fungerar på deras avdelning. Det vi kan göra är att så frön som börjar gro i andras medvetande. Vi vill verka för att alla flickor och pojkar, från vår förskola, ska vara tryggt förankrade i sitt individuella kön, när de börjar skolan. De ska inte behöva ta till olika härskartekniker för att få makt över andra. Ett sätt kan vara att låta barnen från de olika avdelningarna, på vår förskola, bilda flick- och pojkgrupper några gånger i veckan. Anledningen till att vi tycker att segregerade grupper är en bra metod för att bryta traditionella könsmönster är att då kan man våga prova på och få misslyckas med nya aktiviteter som anses naturliga för det motsatta könet, t. ex att pojkarna får sy och flickorna får spela bandy. I förlängningen är målet att man ska kunna samverka i blandade grupper på lika villkor. Ett annat sätt att samarbeta mellan avdelningarna kan vara “valet”, dvs. att barnen erbjuds välja mellan några olika aktiviteter. Dessa kan vara rita, klippa/klistra, bygga med lego, bada och leka med riddarborgen. Det ska vara lika många barn i varje grupp och det innebär att de som väljer på slutet får ta de aktiviteter som finns kvar. På det viset kan man bli tvungen att göra något nytt som man normalt inte skulle ha gjort, men förhoppningsvis också upptäcka att det är roligt och därigenom vidga sina vyer! Vårt mål är även att påverka de andra förskolorna och skolan inom enheten. Eftersom skolan tar över våra barn måste de kunna fortsätta på den linje som vi har påbörjat för att vi ska kunna få ett mer jämställt samhälle. Referenser Harding, Sandra (1986), The Science Question in Feminism. Cornell University Läroplan för förskolan, Lpfö-98. Skolverket, 1998. Ås, Berit (1982) Handbok i frigörelse Malmö:Gidlunds Övrig litteratur vi har haft glädje av att läsa: Berge Britt-Marie (1996), “Jämställdhetspedagogik på Storsjöskolan I Holmsund- ett aktionsforskningsprojekt” Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen nr 115 Forsberg Ulla, (1998) Jämställdhetspedagogik- en sammanställning av aktionsforskningsprojekt. Skolverket. Kön eller genus (1999) Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning 1) Dagboksanteckningar 2) Gemensamma dagboken 24/1 -00 3) Videoband 1, 31/3 -00 4) Gemensamma daboken, 25/2 -00 5) Gemensamma dagboken, 22/3 -00 6) Gemensamma dagboken, 28/2 -00 83
Page 1 and 2:
Britt-Marie Berge (red.) Kunskap br
Page 3 and 4:
FÖRORD Denna rapport är frukten a
Page 5 and 6:
Britt-Marie Berge KAP 1. AKTIONSFOR
Page 7 and 8:
7 manhang kunskaper om den lokala k
Page 9 and 10:
9 målas upp är mångtydig och dä
Page 11 and 12:
11 ”kön” och ”likhet” kund
Page 13 and 14:
13 tid. Det som ansågs kvinnligt i
Page 15 and 16:
15 franska utbildningstexter av Bou
Page 17 and 18:
Jeanette Boog-Harvard KAP 2. JÄMST
Page 19 and 20:
19 inte bara kvinnan utan ofta ocks
Page 21 and 22:
21 vidare...”, ”Gymnasieskolan
Page 23 and 24:
23 På Rödluvan arbetar: Carina An
Page 25 and 26:
25 är dock att skolgården är sv
Page 27 and 28:
27 De mönster vi upptäckte var at
Page 29 and 30:
Observation 3 • Carina som hålle
Page 31 and 32: måga var att införa ett faddersys
Page 33 and 34: Guldkorn 27/10-99 Efter lunchrasten
Page 35 and 36: 35 8/5 I bussen, när vi var på v
Page 37 and 38: 37 nätverket fungerar bra, efterso
Page 39 and 40: upp lätt i och med alla andra kuns
Page 41 and 42: Vår första spontana tolkning av o
Page 43 and 44: Genomförandet Vi dansade regelbund
Page 45 and 46: Egna värderingar och reflektioner
Page 47 and 48: • Att ha ett arbete som ger ekono
Page 49 and 50: 49 hop på sin madrass och kunde å
Page 51 and 52: 51 Vår tolkning: Under samlingen s
Page 53 and 54: 53 information som medvetet undanh
Page 55 and 56: 55 Vad säger förskolans styrdokum
Page 57 and 58: 57 besök hos djuren i hagarna. Bos
Page 59 and 60: Fördelarna för oss och barnen är
Page 61 and 62: Vad är problemet • Vi pedagoger
Page 63 and 64: skulle vi ha tagit förgivet att ho
Page 65 and 66: 65 förhållningssätt till flickor
Page 67 and 68: Tomas Andersson . Marie-Louise Ewal
Page 69 and 70: 69 kar. Alla flickor och pojkar har
Page 71 and 72: 71 Härskartekniker Härskarteknike
Page 73 and 74: 73 De höll på så en ganska lång
Page 75 and 76: 75 ledsnat på de finmotoriska och
Page 77 and 78: 77 Pojkarna skulle få möjlighet a
Page 79 and 80: 79 pannkakan med tillbehör och bry
Page 81: 81 många aktiviteter i pojkgrupp.
Page 85 and 86: Britt-Marie Berge 85 KAP 8. AVSLUTA
Page 87 and 88: 87 har självreflektion haft betyde
Page 89 and 90: 89 barnen som könsvarelser och se
Page 91: att torka upp på bordet efter lunc
show all

Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?