Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

14 människor kommer att reagera negativt på de första aktionerna, särskilt om de handlar om att bryta etablerade maktrelationer. Det mest realistiska resultat man som aktionsforskare kan förvänta sig av den första aktionen är att motståndsstrategier ytterligare tydliggör könskoreografin. Ju tydligare könskoreografin blir desto mer riktade mot det tänkta målet kan de följande aktionerna bli. Som vi ser förekommer två motgående huvudströmmar samtidigt. Den ena verkar för förändring dvs. att stereotypa könsmönster överskrids och ojämställda maktrelationer bryts. Den andra varkar för bevarande av de redan konstituerade relationerna. Den senare synliggör könskoreografin dvs. de turer och steg som de inblandade parterna tidigare förhandlat om och befäst och nu vill bevara. Vi har i projektet kallat dessa för normaliserande praktiker. (Se även Walkerdine 1986) ”Normal” brukar ofta associeras med något positivt och bra. I vårt fall betyder det att vi synliggör en maktrelation. Normen för de normala turerna avslöjar samtidigt såväl hierarkin som segregationen dvs. maktrelationernas yttringar. Det finns lärare som ger upp, eftersom de upplever de normaliserande praktikerna som misslyckanden. Det sätt på vilket vi arbetat visar att dessa båda strömningar är varandras förutsättningar. De normaliserande praktikerna måste synliggöras för att aktionerna för förändring skall bli tillräckligt riktade. De normaliserande praktikerna är själva förutsättningen för att arbetet på sikt skall kunna bli framgångsrikt. Aktionsforskningen handlar om att göra strömmen som verkar för förändring starkare än motströmmen, den könsmaktbevarande strömmen. Det är realistiskt att anta att en sådan vändning tar tid. Men den är möjlig! Bokens fortsatta uppläggning I kapitel 2 kommer jämställdhetsdirektör Jeanette Boog-Harvard, Länsstyrelsen Jämtlands län, att kort presentera bagkrunden till projekt Vidgade vyer och hur det ingår i länets jämställdhetsarbete. Projektledare Anna-Greta Karlsson presenterar kommunförbundets roll och förutsättningarna för projektet. Kapitlen 3–7 behandlar de olika projektens resultat. De beskriver alla de lokala sammanhang i vilka projektet genomförts. Vi får även en analys av den könskoreografi och normaliserande praktiker som avslöjades och de aktioner som genomfördes för att leva upp till målen i de nationella läroplanerna om att motverka traditionella könsmönster. De ögonblick, som pekar framåt mot målen presenteras också. Av etiska skäl har namnen på barnen samt enskilda barnavdelningar kodade namn. I det avslutande kapitel 8 kommenterar den vetenskapliga ledaren Britt-Marie Berge projektarbetet. Referenser Arbetsplan för förskolan 1 Vår förskolan. En introduktion till förskolans pedagogiska arbete (1975). Stockholm:Liber Arbetsplan för förskolan. Förskolans pedagogiska verksamhet – mål och inriktning (1981) Stockholm:Liber Berge, Britt-Marie with Ve, Hildur (2000) Action research for Gender Equity. Buckingham: Open University Press Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (1970a) ”Utbildningssystemets ideologiska funktion.” Boel Berner (red) Skola, ideologi och samhälle – ett kommenterat urval av
15 franska utbildningstexter av Boudieu/Passeron, Baudelot/Establet, Poulantzas. Stockholm: Wahlström & Widstrand Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (1970b) ”Pedagogisk och språklig auktoritet.” Boel Berner (red) Skola, ideologi och samhälle – ett kommenterat urval av franska utbildningstexter av Boudieu/Passeron, Baudelot/Establet, Poulantzas. Stockholm: Wahlström & Widstrand Eduards, Maud (1995) ”En allvarsam lek med ord” SOU 1995:110 Viljan att veta och viljan att förstå – Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning (s 55-64) Elliott, John (1991) Action Research for Educational Change. Buckingham: Open University Press Englund, Tomas (2000) ”Deliberativa samtal som värdegrund”. Publikation av Skolverket. Florin & Nilsson (2000) ”Något som liknar en oblodig revolution… Jämställdhetens politisering under 1960- och 70-talen” Rapport Jämställdhetskommittén Umeå universitet Förskolan del 1 och 2. 1968 års barnstugeutredning. SOU 1972:26, 27. Stockholm:Liber Fraser, Nancy (1997) ”Structuralism or Pragmatism? On Discourse Theory and Feminist Politics” Linda Nicholson The Second Wave. A Reader in Feminist Theory New York: Routledge (s 379-395) Fracer, Nancy & Nicholson, Linda (1989) ”Social criticism without philosophy: An encounter between feminism and postmodernism”. Andrew Ross (ed) Universal abandon? The politics of postmodernism. Edingburgh: Edingburgh University Press Hagerman, Gro & Åsmark, Klas (2000) ”Från ›husmorskontrakt‹ till ›jämställdhetskontrakt‹ – Yvonne Hirdmans genusteori” Häften för kritiska studier nr 2 (s 4-27) Heldke, Lisa (1989) ”John Dewey and Evelyn Fox Keller: a shared epistemologicaltradition”. Nancy Tuana (ed) Feminisms and Science. Bloomington: Indiana University Press Hollingsworth, Sandra (ed) (1997) International Action Research- a casebook for educational reform. London:Falmer Press Joas, Hans (1993) Pragmatism and Social Theory Chicago: University of Chicago Press Kvale, Steinar (1999) ”Intervjun som kunskapskonstruktion” Carl Anders Säfström & Leif Östman (red) Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik (Lund: Studentlitteratur (s 57-75) Kön eller genus? Skrift utgiven av nationella sekretariatet för genusforskning. Lather, Patti (1991) Getting Smart: Feminist Research and Pedagogy with/in the Postmodern. New York:Routledge Läroplan för grundskolan Lgr 62 (1966) Stockholm: SÖ förlaget Läroplan för grundskolan Lgr 69 Allmän del. (1969) Stockholm:Liber Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utbildningsdepartementet. Stockholm:Fritzes Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo 94 Lpf 94 Utbildningsdepartementet. Stockholm. Noffke, Susan E & Stevenson, Robert B (1995) Educational Action Research- Becoming practically Critical. New York:Teachers College Press
Page 1 and 2: Britt-Marie Berge (red.) Kunskap br
Page 3 and 4: FÖRORD Denna rapport är frukten a
Page 5 and 6: Britt-Marie Berge KAP 1. AKTIONSFOR
Page 7 and 8: 7 manhang kunskaper om den lokala k
Page 9 and 10: 9 målas upp är mångtydig och dä
Page 11 and 12: 11 ”kön” och ”likhet” kund
Page 13: 13 tid. Det som ansågs kvinnligt i
Page 17 and 18: Jeanette Boog-Harvard KAP 2. JÄMST
Page 19 and 20: 19 inte bara kvinnan utan ofta ocks
Page 21 and 22: 21 vidare...”, ”Gymnasieskolan
Page 23 and 24: 23 På Rödluvan arbetar: Carina An
Page 25 and 26: 25 är dock att skolgården är sv
Page 27 and 28: 27 De mönster vi upptäckte var at
Page 29 and 30: Observation 3 • Carina som hålle
Page 31 and 32: måga var att införa ett faddersys
Page 33 and 34: Guldkorn 27/10-99 Efter lunchrasten
Page 35 and 36: 35 8/5 I bussen, när vi var på v
Page 37 and 38: 37 nätverket fungerar bra, efterso
Page 39 and 40: upp lätt i och med alla andra kuns
Page 41 and 42: Vår första spontana tolkning av o
Page 43 and 44: Genomförandet Vi dansade regelbund
Page 45 and 46: Egna värderingar och reflektioner
Page 47 and 48: • Att ha ett arbete som ger ekono
Page 49 and 50: 49 hop på sin madrass och kunde å
Page 51 and 52: 51 Vår tolkning: Under samlingen s
Page 53 and 54: 53 information som medvetet undanh
Page 55 and 56: 55 Vad säger förskolans styrdokum
Page 57 and 58: 57 besök hos djuren i hagarna. Bos
Page 59 and 60: Fördelarna för oss och barnen är
Page 61 and 62: Vad är problemet • Vi pedagoger
Page 63 and 64: skulle vi ha tagit förgivet att ho
Page 65 and 66:
65 förhållningssätt till flickor
Page 67 and 68:
Tomas Andersson . Marie-Louise Ewal
Page 69 and 70:
69 kar. Alla flickor och pojkar har
Page 71 and 72:
71 Härskartekniker Härskarteknike
Page 73 and 74:
73 De höll på så en ganska lång
Page 75 and 76:
75 ledsnat på de finmotoriska och
Page 77 and 78:
77 Pojkarna skulle få möjlighet a
Page 79 and 80:
79 pannkakan med tillbehör och bry
Page 81 and 82:
81 många aktiviteter i pojkgrupp.
Page 83 and 84:
[Obs! fotnoter läggs in på rätt
Page 85 and 86:
Britt-Marie Berge 85 KAP 8. AVSLUTA
Page 87 and 88:
87 har självreflektion haft betyde
Page 89 and 90:
89 barnen som könsvarelser och se
Page 91:
att torka upp på bordet efter lunc
show all

Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?