Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

19
inte bara kvinnan utan ofta också barnen i familjen. I Jämtlands län, liksom i riket,
har det skett en markant ökning av antalet anmälda misshandels- och sexualbrott
mot kvinnor. Det finns också ett mycket stort mörkertal vad gäller antalet brott.
Vi går från ord till handling
Jämställdhetsstrategi omfattar sju övergripande inriktningsmål och åtgärder för att
nå dessa. Områden som prioriterats i strategin är Samverkan, Kunskap om kvinnor
och män, Makt och inflytande, Skola och utbildning, Arbetsmarknad, arbetsliv och
företagande, Motverka våld mot kvinnor samt Män och jämställdhet.
För att driva på arbetet inom dessa områden utgick jämställdhetsstrategin ifrån
att jämställdhetsarbetet inte längre skulle bedrivas som en isolerad, sidoordnad fråga.
Länets arbete skulle utgå ifrån principen ”gendermainstreming” eller uttryckt på
svenska ”jämställdhetsintegrering” vilket innebär att utvecklingsarbetet för ökad
jämställdhet skulle föras in i huvudfåran tillsammans med ordinarie verksamheter.
Det betyder att kvinnors och mäns olika behov alltid ska vägas in i bedömningar,
beslut och utvärderingar inom samhällets alla områden. På samma sätt som det
redan tas hänsyn till miljöfrågor, regionalpolitik och ekonomi inom många samhällsområden.
Modellen innebär att myndigheter, kommuner, hälso- och sjukvård, skola
och andra ansvariga på ett medvetet och aktivt sätt alltid ska väga in jämställdhetsperspektivet
i sin verksamhet.
En viktig förutsättning för att jämställdhetsstrategin skulle få genomslagskraft
var samverkan och ett delat ansvar i hela länet. Länsstyrelsen hade av regeringen fått
i uppgift att samordna och driva på jämställdhetsarbetet. Landstingets och andra
statliga myndigheters ansvar innebar att jämställdhetsperspektivet skulle införlivas i
alla verksamheter. Kommunerna lyftes fram som en viktig aktör som ansvariga för
t ex samhällsplanering, lokal utveckling, skola, omsorg och service vilket är avgörande
frågor för kvinnors och mäns möjligheter att förena arbete och familj. Det är på den
lokala nivån där det konkreta arbetet bedrivs som jämställdhetsmålen måste omsättas
i praktiken och sätta sin prägel på det dagliga arbetet.
För att leda och samverka i länet utifrån jämställdhetsstrategins mål och åtgärder
bildades i Jämtlands län ett länsomfattande jämställdhetsråd, på initiativ av Länsstyrelsen
och med landshövdingen som ordförande. Rådet består av ledande personer
inom Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, länets samtliga kommuner,
ALMI Företagspartner, Mitthögskolan, Härnösands stift, Företagarnas Riksorganisation,
Svenskt Näringsliv, Försäkringskassan, Polismyndigheten, LO och TCO. Jämställdhetsrådets
roll var att initiera och driva frågor av gemensam karaktär och gruppens
arbete skulle leda till konkret handling inom jämställdhetsområdet.
Rådet inledde sitt arbete 1998 och har därefter medverkat till att det initierats en
mängd olika satsningar för ökad jämställdhet i länet. De satsningar som påbörjats
rör områden som t. ex. metoderutveckling, resurscentrum för kvinnor, män och jämställdhet,
näringsliv, ledarskap, företagande, makt- och inflytande, våld mot kvinnor,
unga kvinnor, pedagogik och skolutveckling ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ett av de områden som särskilt lyftes fram som angelägna var barnomsorg och
skola. Jämställdhetsrådets uppfattning var att arbetet för ökad jämställdhet måste
bedrivas på bred front och röra både barn, ungdomar och vuxna. För att åstadkomma
en långsiktig utveckling måste de traditionella könsmönster, normer och värde-