Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

87
har självreflektion haft betydelse i alla projekten. Projektdeltagarna har kommit till
insikt om på vilket sätt de själva spelar en viktig roll i sammanhanget. Videokameran
har här varit ett viktigt instrument i utforskningsprocessen. Personalen har blivit
chockade över hur olika de relaterat till flickor och pojkar, trots att de var medvetna
om att kameran registrerade situationen och därför var extra uppmärksamma på vad
de gjorde. Av dessa situationer kan vi lära att invanda rutiner i relationer lätt lever
sitt eget liv i våra kroppar och hur vi trots viljeansträngning löper risken att följa den
invanda könskoreografin. Det behövs således radikala förändringar i vardagsrutinerna
i undervisningens form, metod och innehåll för att förändringar skall kunna vara
möjliga.
De aktioner som genomförts har gjorts i syfte att motverka traditionella könsroller.
Barnen har uppmuntras att prova material och leka lekar, som de inte självmant
valt tidigare. De flesta projekten har valt att prova viss könssegregering för att undvika
att pojkarnas behov blir normgivande i leken. Målet var dock att hantera allas
olika behov samtidigt och tillsammans i vardagssituationerna. Vi har också sett att
det är i de s k vardagssituationerna i kapprummet, i matrummet, under den fria
leken som könskoreografin lättast slår igenom. Det räcker således inte att genomföra
aktioner enbart under de formella pedagogiska situationerna. Det är i mötena i vardagssituationerna
som de viktigaste förändringarna kan ske. Inom projektet har
också dessa situationer fokuserats, särskilt i de yngsta barngrupperna.
Även om tiden var kort kunde personalen registrera vissa förbättringar. Tendenserna
är här att flickorna lär sig att de har rätt att i mycket större utsträckning våga
synliggöra sina behov, utan att för den skull bli egoister. Pojkarna får fastare regler i
umgänget och lär sig bli mer hänsynsfulla och hjälpsamma utan att förlora sin nyfikenhet.
Barnen började utöka sina register och bli förtrogna med material, redskap,
sysslor e t c som de inte tidigare brytt sig om och därmed är viktiga steg tagna för att
motverka könsarbetsdelningen.
Vi vet dock att de förändringar som sker i enskilda barngrupper utsätts för motverkande
strömmar på andra arenor. Inte minst media som tidningar, böcker, filmer,
TV har stor makt. Samtidigt har skolpersonal möjligheter att i undervisningen både
synliggöra könsstereotyper, utmana dem samt visa på könsöverskridande exempel i
tid och rum i konst och kultur.
I inledningskapitlet påpekas vikten av perspektivbytet i analysfasen. En tendens
som kunde märkas i de olika personallagen var att dessa kvinnor ogärna ville
komma på kant med varandra. Detta skiljer sig från mina tidigare erfarenheter
(Berge with Ve 2000). På grund av avstånd och tidsbrist kunde inte heller jag vara på
plats i praktiken i samma utsträckning som i tidigare projekt. Det som i Vidgade
Vyer –projektet kom att få stor betydelse var det tänkta könsbytet i olika situationer.
När personalen tänkte sig samma situation men med barn och personal med motsatt
kön, så kunde känslor och tänkta handlingsstrategier i en sådan situation analyseras
och könskoreografin synliggöras. Här kan vi konstatera att Sandra Hardings
begrepp ”de symboliska könen” har haft stor betydelse för hur människor känner,
tänker och handlar i pedagogisk praktik. Som vi kan se av projektredovisningarna
1) I pedagogiska sammanhang behandlas liknande problematik vad gäller relationen mellan lärare och
elever i s k progressiv eller frigörande pedagogik. (se Luke & Gore 1992. Se även Berge with Ve 2000 s
29ff)