Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

Östersunds kommun har gjort många omorganisationer under 1990-talet. Kommunens
ekonomi har varit och är fortfarande ansträngd, vilket har lett till ekonomiska
åtstramningar inom bl. a. skola och barnomsorg. Verksamhetsförvaltningen som helhet
hade vid projektstarten ett underskott på 28 miljoner. Underskottet i vår enhet
låg på ca 2 1/2 miljon. Trots detta satsar kommunen och vår enhet på ett utvecklingsprojekt
som Vidgade Vyer.
Sammanfattning
Omorganisationerna i Östersunds kommun har inneburit oro för personalen och
därmed även för barn och föräldrar som blivit drabbade. Vår förskola har varit förskonad
från nedläggningshot. Personalgruppen har dock förändrats p.g.a. förflyttningar
som skett när andra enheter lagt ner förskolor.
Trots omflyttningarna i vårt upptagningsområde ligger vår förskola ändå i ett
relativt stabilt område. Vi har trots det haft förhållandevis stor rörlighet i barngrupperna
p.g.a. att barnunderlaget i området varit sviktande. Barn från andra områden
börjar och slutar med korta intervaller. Detta innebär naturligtvis att det blir en viss
oro i barngrupperna även om det finns en ”basgrupp” som är stabil.
Vi har under projektets gång haft ojämn fördelning mellan flickor och pojkar.
Andelen flickor har varit och är fortfarande låg. Det har gjort att pojkarna har
dominerat på avdelningen genom att de till antalet varit fler. Att det bor en del
invandrare i vårt område är positivt eftersom det ger barnen möjlighet att lära sig
respektera, förstå och umgås med människor från olika kulturer.
Vi har ovanligt många manliga förskollärare anställda på vår förskola vilket för
projektets räkning är intressant. Flickor och pojkar ser att vi vuxna, både kvinnor
och män, delar på de vardagliga sysslorna på förskolan och att vi kan samarbeta.
Eftersom vi vuxna är förebilder för flickor och pojkar anser vi att det kan främja
jämställdheten både på kort och lång sikt. Att arbetslösas barn har rätt till barnomsorg
15 tim/vecka i Östersunds kommun är också positivt för jämställdheten p.g.a.
att möjligheterna för föräldrarna att söka och att kunna ta ett arbete med kort varsel
underlättas.
Eftersom vår del av Östersund är ett expansivt område finns det stort utrymme
för utveckling och förnyelse, vilket gör att det är en spännande stadsdel att arbeta i.
Könskoreografi
Hur vi studerade könskoreografin
Vi har använt oss av videokamera och dagboksanteckningar för att synliggöra hur
kön skapas hos oss. Genom dagböckerna har vi sett ett tydligt könsmönster. Med
hjälp av videofilmerna och dagboksanteckningarna har vi sett detaljer som belyser
könsrelationerna på vår avdelning. Vi har även använt oss av digitalkamera för
dokumentation.
Analysverktyg
De metoder vi har använt oss av för att analysera dokumentationerna är Berit Ås
teorier om härskartekniker (Ås, 1982) och könsmaktrelationer enligt Sandra Harding
(Harding, 1986). (För ytterligare information om analysverktygen se kap 1) Så
här resonerar vi kring ananlysverktygen:
70