Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

Östersunds kommun har gjort många omorganisationer under 1990-talet. Kommunens ekonomi har varit och är fortfarande ansträngd, vilket har lett till ekonomiska åtstramningar inom bl. a. skola och barnomsorg. Verksamhetsförvaltningen som helhet hade vid projektstarten ett underskott på 28 miljoner. Underskottet i vår enhet låg på ca 2 1/2 miljon. Trots detta satsar kommunen och vår enhet på ett utvecklingsprojekt som Vidgade Vyer. Sammanfattning Omorganisationerna i Östersunds kommun har inneburit oro för personalen och därmed även för barn och föräldrar som blivit drabbade. Vår förskola har varit förskonad från nedläggningshot. Personalgruppen har dock förändrats p.g.a. förflyttningar som skett när andra enheter lagt ner förskolor. Trots omflyttningarna i vårt upptagningsområde ligger vår förskola ändå i ett relativt stabilt område. Vi har trots det haft förhållandevis stor rörlighet i barngrupperna p.g.a. att barnunderlaget i området varit sviktande. Barn från andra områden börjar och slutar med korta intervaller. Detta innebär naturligtvis att det blir en viss oro i barngrupperna även om det finns en ”basgrupp” som är stabil. Vi har under projektets gång haft ojämn fördelning mellan flickor och pojkar. Andelen flickor har varit och är fortfarande låg. Det har gjort att pojkarna har dominerat på avdelningen genom att de till antalet varit fler. Att det bor en del invandrare i vårt område är positivt eftersom det ger barnen möjlighet att lära sig respektera, förstå och umgås med människor från olika kulturer. Vi har ovanligt många manliga förskollärare anställda på vår förskola vilket för projektets räkning är intressant. Flickor och pojkar ser att vi vuxna, både kvinnor och män, delar på de vardagliga sysslorna på förskolan och att vi kan samarbeta. Eftersom vi vuxna är förebilder för flickor och pojkar anser vi att det kan främja jämställdheten både på kort och lång sikt. Att arbetslösas barn har rätt till barnomsorg 15 tim/vecka i Östersunds kommun är också positivt för jämställdheten p.g.a. att möjligheterna för föräldrarna att söka och att kunna ta ett arbete med kort varsel underlättas. Eftersom vår del av Östersund är ett expansivt område finns det stort utrymme för utveckling och förnyelse, vilket gör att det är en spännande stadsdel att arbeta i. Könskoreografi Hur vi studerade könskoreografin Vi har använt oss av videokamera och dagboksanteckningar för att synliggöra hur kön skapas hos oss. Genom dagböckerna har vi sett ett tydligt <strong>könsmönster</strong>. Med hjälp av videofilmerna och dagboksanteckningarna har vi sett detaljer som belyser könsrelationerna på vår avdelning. Vi har även använt oss av digitalkamera för dokumentation. Analysverktyg De metoder vi har använt oss av för att analysera dokumentationerna är Berit Ås teorier om härskartekniker (Ås, 1982) och könsmaktrelationer enligt Sandra Harding (Harding, 1986). (För ytterligare information om analysverktygen se kap 1) Så här resonerar vi kring ananlysverktygen: 70
71 Härskartekniker Härskartekniker är människors strategier för maktutövning; Osynliggörande: När människor blir bortglömda, ”överkörda” eller förbigångna. De som blir utsatta för detta känner sig mindre värda, oviktiga och betydelselösa. Förlöjligande: När människor blir hånade eller utskrattade för någon handling eller när de blir kallade för nedvärderande namn. Undanhållande av information: När människor undanhålls viktig information eller det kan även vara att förtiga vissa människors insatser. Påförande av skuld och skam: När människor får skulden för att de inte själva skaffat sig den information som medvetet undanhållits dem och samtidigt blir förlöjligade för sitt beteende, som anses onormalt. Dubbelbestraffning: När människor får höra att de gör fel hur de än gör. T. ex. det är inte bra att vara tyst flicka, men det är heller inte bra att som flicka ta för sig som pojkarna gör. Könsmaktrelationer Könsmaktrelationer genomsyras, enligt Sandra Harding, av två principer nämligen segregation och hierarki. De som vill utöva makt slår sig ihop och försöker nedvärdera och utesluta andra grupper från makten. När det gäller könsmakt handlar det om att ”manligt” och ”kvinnligt” inte bör sammanblandas och att det manliga är normen för det som anses normalt och överordnat. Harding urskiljer tre dimensioner av kön; de strukturella könen, de symboliska könen och de individuella könen. Strukturellt kön: Beskriver segregation och hierarki vad gäller arbetslivet. Vilka som har statistiskt mest makt och inflytande i vårt samhälle. Symboliskt kön: Beskriver fördomar och idéer om vad vi tycker är ”manligt” eller ”kvinnligt”. T. ex. ”flickor är lugna och snälla eller pojkar är busiga och aktiva”. Individuellt kön: Beskriver individens personlighet oberoende av kön. Könskoreografi Vi hade vid projektets början stor övervikt av pojkar i gruppen och de flickor som fanns var två 1-åringar, en 2-åring och en 3-åring. Det var svårt att kunna se skillnad i vårt eget beteende gentemot flickor respektive pojkar när flickorna till att börja med var få och dessutom små. Det vi ansåg vara vårt problem, när vi började undersöka könsmönstret på vår avdelning, var att vi hade tre 5-åriga pojkar som var väldigt mycket ”pojkar”. Dessa pojkar var oftast sysselsatta med att snickra och att leka i lekhallen med kojbygge och brottningslekar, alltså traditionella ”pojklekar”. De fick mycket tid och uppmärksamhet av oss vuxna och de tog mycket plats rent fysiskt på avdelningen. De
Page 1 and 2:
Britt-Marie Berge (red.) Kunskap br
Page 3 and 4:
FÖRORD Denna rapport är frukten a
Page 5 and 6:
Britt-Marie Berge KAP 1. AKTIONSFOR
Page 7 and 8:
7 manhang kunskaper om den lokala k
Page 9 and 10:
9 målas upp är mångtydig och dä
Page 11 and 12:
11 ”kön” och ”likhet” kund
Page 13 and 14:
13 tid. Det som ansågs kvinnligt i
Page 15 and 16:
15 franska utbildningstexter av Bou
Page 17 and 18:
Jeanette Boog-Harvard KAP 2. JÄMST
Page 19 and 20: 19 inte bara kvinnan utan ofta ocks
Page 21 and 22: 21 vidare...”, ”Gymnasieskolan
Page 23 and 24: 23 På Rödluvan arbetar: Carina An
Page 25 and 26: 25 är dock att skolgården är sv
Page 27 and 28: 27 De mönster vi upptäckte var at
Page 29 and 30: Observation 3 • Carina som hålle
Page 31 and 32: måga var att införa ett faddersys
Page 33 and 34: Guldkorn 27/10-99 Efter lunchrasten
Page 35 and 36: 35 8/5 I bussen, när vi var på v
Page 37 and 38: 37 nätverket fungerar bra, efterso
Page 39 and 40: upp lätt i och med alla andra kuns
Page 41 and 42: Vår första spontana tolkning av o
Page 43 and 44: Genomförandet Vi dansade regelbund
Page 45 and 46: Egna värderingar och reflektioner
Page 47 and 48: • Att ha ett arbete som ger ekono
Page 49 and 50: 49 hop på sin madrass och kunde å
Page 51 and 52: 51 Vår tolkning: Under samlingen s
Page 53 and 54: 53 information som medvetet undanh
Page 55 and 56: 55 Vad säger förskolans styrdokum
Page 57 and 58: 57 besök hos djuren i hagarna. Bos
Page 59 and 60: Fördelarna för oss och barnen är
Page 61 and 62: Vad är problemet • Vi pedagoger
Page 63 and 64: skulle vi ha tagit förgivet att ho
Page 65 and 66: 65 förhållningssätt till flickor
Page 67 and 68: Tomas Andersson . Marie-Louise Ewal
Page 69: 69 kar. Alla flickor och pojkar har
Page 73 and 74: 73 De höll på så en ganska lång
Page 75 and 76: 75 ledsnat på de finmotoriska och
Page 77 and 78: 77 Pojkarna skulle få möjlighet a
Page 79 and 80: 79 pannkakan med tillbehör och bry
Page 81 and 82: 81 många aktiviteter i pojkgrupp.
Page 83 and 84: [Obs! fotnoter läggs in på rätt
Page 85 and 86: Britt-Marie Berge 85 KAP 8. AVSLUTA
Page 87 and 88: 87 har självreflektion haft betyde
Page 89 and 90: 89 barnen som könsvarelser och se
Page 91: att torka upp på bordet efter lunc
show all

Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?