Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

Carina Andersson . Susanne Hjortsberg . Jenny Jönsson KAP 3. JÄMSTÄLLDHETSARBETE – ETT REDSKAP MOT MOBBNING? 22 Inledning Vi är ett arbetslag på tre personer som började arbeta tillsammans hösten –99. Carina Andersson, som är 40 år, arbetar som barnskötare och har jobbat med lite större skolbarn sedan 1992. Jenny Jönsson, som är 26 år, arbetar som grundskollärare sedan 1995. Susanne Hjortzberg, som är 38 år, arbetar som fritidspedagog sedan 1983. Eftersom vi arbetat mellan 5 och 16 år med barn, har vi tidigare erfarenhet av att pojkar tar mycket plats i verksamheten. Det gäller särskilt de utåt-agerande pojkarna. De tar stor plats, trots att vi tycker att vi försöker förhindra dessa pojkars ”ta för sig”- mentalitet. Vårt arbetslag ville delta i projektet, för att vi såg det som en möjlighet att vidareutveckla vårt jämställdhetsarbete, eftersom vi har skyldighet att göra det enligt läroplanen: ”Läraren skall verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen ”( Lpo 94 2.3) Vi såg projektet som en chans att, med hjälp, hitta ett sätt att ändra vårt förhållningssätt till flickor och pojkar. Det är svårt att se sin egen roll i barngruppen och då är det också svårt att ändra sitt förhållningssätt . Vi tycker att alla flickor och pojkar ska ha ”rättvist” mycket utrymme, fysiskt och psykiskt. Rättvisa är ett relativt begrepp, baserat på vad man har för egna förutsättningar. Ett osäkert barn behöver kanske mer tid och vuxenstöd för att växa, än ett barn med gott självförtroende? Ingen bör få höras och synas på någon annans bekostnad. Man ska få tala till punkt och bli hörd. Detta låter självklart, men det krävs ett medvetet agerande för att det ska bli en realitet. Vi vill bryta <strong>könsmönster</strong> och för att det skall vara möjligt krävs det ett medvetet agerande. Vårt mål är att ge alla flickor och pojkar en chans att utöka sina kompetenser, både känslomässigt och praktiskt. Vi brukar tala om detta i termer av att barnen skall öka sitt register. Flickor ska kunna få vara tuffa och busiga, pojkar ska kunna få vara mjuka och veka. Flickor ska få prova på typiskt manliga aktiviteter t. ex. bygga koja. Pojkar ska få prova typiskt kvinnliga aktiviteter t. ex. sy. Flickorna och pojkarna bör redan från förskolestarten få träna sig att ta ansvar för sitt eget lärande genom att tillsammans med de vuxna välja aktivitet. Vi vet att vi präglar våra pojkar och flickor redan från att de föds, medvetet och omedvetet. Vi gör det genom uppmuntran och uppmärksamhet. Senare präglar man också varandra, i lekar och samvaro. Inte bara vuxna i som finns i barnens närhet utan även media bidrar med sina värderingar och sitt agerande. Vi har alla våra egna och andras förväntningar på hur man ska vara som flicka/pojke och kvinna/man. Vår arbetsplats Rödluvan som vi arbetar på är en förskola/skola/fritidshem. Vår arbetsplats ligger i ett villaområde med många barnfamiljer. Det är nära till 3 olika hyreshusområden. I Strömsunds kommun har vi en hög arbetslöshet.
23 På Rödluvan arbetar: Carina Andersson, barnskötare, 100 %. Det innebär i bästa fall 34 timmar/vecka i barngrupp ofta tenderar det att bli mer. 38 timmar/vecka är schemalagd. Planeringstid är utlagt på schemat. Susanne Hjortzberg, fritidspedagog, 100 %. Har samma arbetstidsförutsättningar som Carina. Jenny Jönsson, grundskollärare, 100 %. Arbetar i barngrupp klockan 8.20 –13.20 tre dagar i veckan och klockan 8,20 –14,00 två dagar i veckan. Örjan Sandler, idrottslärare, har en idrottslektion / vecka med klassen. Tider Fritidshemmet öppnar klockan 6,30 och stänger klockan 17,30. Det är förskola / skola klockan 8,20 – 13,20. De barn som går i tvåan har grupptimmar två dagar i veckan. Då slutar de klockan 14.00. Dessa lektioner har de i en annan lokal än Rödluvan. Barnen har rast, fri lek ute klockan 9,40 – 10,10 och klockan 11,40 – 12,20 är det lunch och lunchrast. Personalen har _ timmes rast / dag. Antingen klockan 9,40 – 10,10 eller klockan 11,50 – 12,20. Barnen Barngruppen, klass F-1-2, består av 31 barn. Det är en integreras grupp med både förskolebarn, ettor och tvåor. 10 stycken 6 – åringar födda 4 flickor 6 pojkar 6 stycken 7 – åringar födda 3 flickor 3 pojkar 15 stycken 8 – åringar födda 7 flickor 8 pojkar I klassen finns det två tvillingpar; ett par pojkar och ett par flicka/pojke. Eftersom halva klassen var 8-åringar, tvåor, innebar det en snedfördelning av ålderssammansättningen. Tvåorna blev normgivare och det var inte alltid på ett positivt sätt. Till saken hör att dessa tvåor är äldst i den åldersintegrerade verksamheten. Till fritidshemmet kommer 22 barn, varav 15 av dem går i den ovan beskrivna klassen. Det tillkommer alltså 7 barn från andra klasser. Sammanlagt går 10 flickor och 12 pojkar på fritidshemmet. Dessutom strävar vi att samarbeta med en annan fritidshemsavdelning kallad Mormor, vilket innebär ytterligare 20 barn, och med Vargens fritidshem, som har sju s k frukostbarn och som äter sin frukost hos oss på Rödluvan. I vår klass finns det barn från villaområdet och hyreshusområdena. Det finns barn som bor ihop med sin kärnfamilj och det finns barn som bor på två håll, eftersom deras föräldrar är skilda. I klassen har vi också några ” bybarn ”. De bor högst en mil från skolan och åker skolskjuts. På skolan och i skolans upptagningsområde finns endast ett fåtal barn från andra länder, men ingen av dem går i vår barngrupp. Området I området där vi arbetar finns förskola/skola ( åk 1-6 ) och fritidshem. Området har en manlig områdeschef/rektor som är närmast chef för de anställda i skolan. Förskolan och fritidshemmen har en kvinnlig platschef. Rektor är också ansvarig för tre
Page 1 and 2: Britt-Marie Berge (red.) Kunskap br
Page 3 and 4: FÖRORD Denna rapport är frukten a
Page 5 and 6: Britt-Marie Berge KAP 1. AKTIONSFOR
Page 7 and 8: 7 manhang kunskaper om den lokala k
Page 9 and 10: 9 målas upp är mångtydig och dä
Page 11 and 12: 11 ”kön” och ”likhet” kund
Page 13 and 14: 13 tid. Det som ansågs kvinnligt i
Page 15 and 16: 15 franska utbildningstexter av Bou
Page 17 and 18: Jeanette Boog-Harvard KAP 2. JÄMST
Page 19 and 20: 19 inte bara kvinnan utan ofta ocks
Page 21: 21 vidare...”, ”Gymnasieskolan
Page 25 and 26: 25 är dock att skolgården är sv
Page 27 and 28: 27 De mönster vi upptäckte var at
Page 29 and 30: Observation 3 • Carina som hålle
Page 31 and 32: måga var att införa ett faddersys
Page 33 and 34: Guldkorn 27/10-99 Efter lunchrasten
Page 35 and 36: 35 8/5 I bussen, när vi var på v
Page 37 and 38: 37 nätverket fungerar bra, efterso
Page 39 and 40: upp lätt i och med alla andra kuns
Page 41 and 42: Vår första spontana tolkning av o
Page 43 and 44: Genomförandet Vi dansade regelbund
Page 45 and 46: Egna värderingar och reflektioner
Page 47 and 48: • Att ha ett arbete som ger ekono
Page 49 and 50: 49 hop på sin madrass och kunde å
Page 51 and 52: 51 Vår tolkning: Under samlingen s
Page 53 and 54: 53 information som medvetet undanh
Page 55 and 56: 55 Vad säger förskolans styrdokum
Page 57 and 58: 57 besök hos djuren i hagarna. Bos
Page 59 and 60: Fördelarna för oss och barnen är
Page 61 and 62: Vad är problemet • Vi pedagoger
Page 63 and 64: skulle vi ha tagit förgivet att ho
Page 65 and 66: 65 förhållningssätt till flickor
Page 67 and 68: Tomas Andersson . Marie-Louise Ewal
Page 69 and 70: 69 kar. Alla flickor och pojkar har
Page 71 and 72: 71 Härskartekniker Härskarteknike
Page 73 and 74:
73 De höll på så en ganska lång
Page 75 and 76:
75 ledsnat på de finmotoriska och
Page 77 and 78:
77 Pojkarna skulle få möjlighet a
Page 79 and 80:
79 pannkakan med tillbehör och bry
Page 81 and 82:
81 många aktiviteter i pojkgrupp.
Page 83 and 84:
[Obs! fotnoter läggs in på rätt
Page 85 and 86:
Britt-Marie Berge 85 KAP 8. AVSLUTA
Page 87 and 88:
87 har självreflektion haft betyde
Page 89 and 90:
89 barnen som könsvarelser och se
Page 91:
att torka upp på bordet efter lunc
show all

Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?