Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

51
Vår tolkning:
Under samlingen såg vi tydligt att barnen redan vid 2 års ålder är medvetna om vad
som förväntas vara kvinnligt/manligt.
Detta visar på att barnen mycket tidigt ”kollar” in sin omgivning och på så sätt identifierar
sig. För oss som pedagoger innebär det att vi som förebilder är viktigare än vi
tidigare trodde.
Sammanfattande reflektioner
Eftersom vi tidigare inte uppmärksammat ojämställda situationer på vår förskola har
vi omedvetet bidragit till att låta könsmakt och könsmönster styra. Vi ser också att vi
inte bara medverkat utan dessutom förstärkt de könsmönster som råder genom att
uppmuntra flickor till att vara t. ex. söta, snälla och hjälpsamma. Medan pojkar uppmuntras
att vara t. ex. busiga, modiga och starka. Flickorna får också beröm för kläder
hårspännen etc. Medan pojkarna får beröm för personliga egenskaper. Den här
formen av uppmuntran leder vidare till att barnen i sin tur lever upp till förväntningarna.
Eftersom pojkarna tillskrivs egenskaper som tyder på styrka, hamnar de
såklart längst upp i hierarkin. Flickorna hamnar längre ner i rangordningen. Denna
ordning gör det möjligt för pojkarna att utöva könsmakt.
4.Aktioner
Syfte
Den första aktionen vi gjorde var att ”öppna” vårt medvetande, för vår egen medverkan
när det gäller hur kön skapas. Vi gjorde följande aktioner för att bryta de rådande
könsmönstren vi hitintills tillåtit och i vissa situationer förstärkt.
Genomförande av aktioner
Vår förändring:
Eftersom vi sett hur vi tidigare bemött barnen efter deras kön, var vår största aktion
att försöka förändra vårt eget beteende. Vi ville bemöta barnen efter personlighet och
inte begränsa deras möjligheter bara för att man är av ett visst kön. Så vi bestämde
oss för att försöka bryta våra egna mönster och värderingar när det gäller kön. Flickorna
fick mera hjälp i hallen, och vi uppmuntrade dem till att ägna sig mera åt sig
själva. Vi började prata mer med pojkarna vid på/avklädningen. De fick mera uppmuntran
att klä sig själva. Vi bad även pojkarna att hjälpa till med de små barnen.
Hallsituationen
Efter våra observationer i hallen såg vi tydligt att pojkar och flickor behövde träna på
olika sociala färdigheter. Därför bestämde vi oss för att segregera pojkar och flickor
vid påklädning/avklädning, eftersom det blev svårt för personalen att undvika dubbla
budskap. Detta minskade även stressen för alla. (se hallsituationen ovan).
Blommig falukorv
En dag fick pojkarna laga lunch till avdelningen. Syftet var att stärka pojkgruppen i
”Vi känsla”, och få tillgång till ”tjejdominerad” aktivitet. Matlagning förknippas ofta
med kvinnor, vi ville visa på att det är roligt och passar lika bra för män. Det krävs
också gemensam planering t. ex. vem som gör vad? Hur många bestick? Att allas