Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

76
brottades, byggde kojor m.m. De syntes och hördes mycket, tänkte mest på sig själva
och hade svårt att se andras behov. Sara, 6 år, levde upp till det traditionella kvinnliga
symboliska könet. Hon tog på sig mammarollen, tog ansvar för de mindre barnen
och servade pojkarna vid bordet. Även Amanda, 5 år, som började hos oss i september
tog ansvar för småbarn, framför allt för sin lillebror. Hon ville vara duktig och
göra rätt i vuxnas ögon, hon ville också ha kontroll över hela situationer genom att
ifrågasätta andra och vilja ha millimeterrättvisa.
Aktionerna
Vår strategi för att komma tillrätta med problemen med de symboliska könen var att
ett par gånger i veckan segregera flickorna och pojkarna i olika grupper, för att de
skulle få möjlighet att överskrida gränserna för det som traditionellt anses ”typiskt”
för det motsatta könet. Vi delade även barngruppen vid lunchen eftersom vi anser att
flickor och pojkar behöver tränas i olika saker.
Vi förändrade successivt även vårt eget förhållningssätt till flickor och pojkar,
efter nya insikter om vårt arbetssätt. Det är en könsmedveten pedagogik som syftar
till att utmana de symboliska könen för att på sikt påverka de strukturella könen
dvs. barnens möjligheter att som vuxna välja utbildning, yrke, familjeliv och fritidsliv
individuellt och inte utifrån kön. Vi vill ge dem möjlighet att leva upp till jämställdhetsmålen.
Syftet med aktionerna
Flickbord och pojkbord
Vårt syfte med att göra en segregation i måltidssituationen var att flickorna skulle få
mer uppmärksamhet av oss vuxna och våga prata med oss och varandra när de själva
vill och inte när det passar pojkarna. De skulle få möjlighet att synas och höras för
att stärka sitt självförtroende och få social kompetens, så att de vågar stå för det de
själva vill, även i grupper med både flickor och pojkar. De skulle inte behöva ta på
sig ”mammarollen” för att vara duktiga i vuxnas ögon, utan få tänka mer på sina
egna behov. Flickorna skulle heller inte behöva ta till sig av tillrättavisningar (tjat)
riktade mot pojkarna.
Pojkarna skulle få möjlighet att träna bordsskick, förklara vad de vill ha och lyssna
på sina kompisars behov och hjälpa varandra, utan att flickorna servar dem och ser
när de gör ”fel”. De skulle få möjligheter att träna sig i att vänta på sin tur och att
turas om med att börja ta för sig. Detta gör vi för att ge dem social kompetens så att
de ska kunna fungerar tillsammans med andra i grupp på ett för alla acceptabelt
sätt.
Flickgrupp och pojkgrupp
Syftet med flick- och pojkaktivitetsgrupper var att bryta traditionella könsmönster i
val av lekar och aktiviteter. Flickorna skulle få möjlighet att även utöva motoriskt
aktiva, ”vilda” aktiviteter som att snickra, bygga kojor, våga leka vid bäcken, klättra
i träd och upp på stenar. De skull få träna sig att tänja sina gränser i det som flickor
ofta är avvaktande inför, och bli uppmuntrade till det av oss vuxna. De skulle bli förvissade
om att de vågade för att känna tillit till sin egen förmåga att klara av det de
föresätter sig att göra.