Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
77<br />
Pojkarna skulle få möjlighet att även utöva lugna, stillasittande aktiviteter såsom<br />
att sy, baka, rita, pyssla, klippa och klistra etc. De behövde också träna sig i att samarbeta<br />
och hjälpa varandra. Pojkarna skulle också bli tryggt förvissade om att de<br />
vågade och de skulle känna tillit till sin förmåga att, precis som flickorna, klara av<br />
det de föresätter sig att göra. Vi insåg att pojkarna behövde bli mer uppmuntrade av<br />
oss vuxna än flickorna behövde för att överhuvudtaget pröva på nya aktiviteter.<br />
Personalen<br />
Syftet var att bli medveten om vårt förhållningssätt för att kunna förändra vårt eget<br />
agerande gentemot flickor respektive pojkar. Mycket av det vi gjorde och fortfarande<br />
gör i vårt dagliga bemötande av flickor och pojkar beror på gamla invanda beteenden<br />
som vi har med oss sedan vår egen barndom. För att kunna arbeta för ett mer<br />
jämställt samhälle behöver vi vuxna nya kunskaper. <strong>Kunskap</strong>en behövs för att vi ska<br />
kunna se och bemöta ojämställda situationer på ett bra sätt. Vi måste också ha denna<br />
kunskap för att kunna och vilja förändra oss själva och vårt arbetssätt.<br />
Genomförande<br />
Flickbord och pojkbord<br />
I matsituationen arrangerade vi så att fem flickor fick sitta vid ett eget bord i ett eget<br />
rum tillsammans med en vuxen. Vi hoppades att varje enskild flicka på det viset<br />
skulle få mer utrymme, att synas och höras. Den vuxne skulle ge flickorna mer uppmärksamhet<br />
och uppmuntran att ta för sig och att våga prata i grupp. De skulle<br />
också få möjlighet att slippa ta ansvaret för andra, bli uppmuntrade till att tänka<br />
mindre på andra utan att för den skull bara tänka på sig själva.<br />
Under hösten har vi efter nya insikter genomfört att flickorna hur få de än är alltid<br />
får sitta på sina platser vid lunchen. Vi ville att pojkarna skulle träna sig i socialt<br />
accepterade umgängesformer. De skulle få möjlighet att utveckla sitt språk genom<br />
att uttrycka sig i längre meningar när de ville ha något och inte enbart i ettordssatser.<br />
De skulle också få möjlighet att visa hänsyn och hjälpa de två små, 1-åriga, flickorna<br />
som satt med vid deras bord. Vi vuxna skulle ställa högre krav och förväntningar på<br />
dem än förut;<br />
• Att skicka maten runt bordet och vänta på sin tur.<br />
• Att be den som sitter närmast om maten när man vill ha mer.<br />
• Att lyssna på sina kamraters önskningar och skicka till den som ber om det.<br />
• Att inte låta den som låter mest börja först – utan träna dem i tålamod och turtagning.<br />
Flickgrupp och pojkgrupp<br />
I flick- och pojkgrupperna tänkte vi oss att barnen skulle göra olika aktiviteter utan<br />
att det motsatta könet fanns med och tog över, för att både flickorna och pojkarna<br />
skulle få möjlighet att utveckla alla sina förmågor. Detta gör vi för att ge flickorna<br />
och pojkarna ett gott självförtroende så att de kan vara tryggt förvissade om att de<br />
klarar av livets alla skiftande situationer. I framtiden ska de kunna välja självständigt<br />
utifrån intresse och inte vara begränsade av sin könstillhörighet.