Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

6
cent av vardera könet. Med denna definition går mindre än hälften i samskola dvs.
endast 37 procent av flickorna och 46 procent av pojkarna. På sikt leder detta till att
Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Könsfördelningen
inom de 30 största yrkena visar att endast två yrkesområden är jämställda. Dessa
yrken är journalister, författare, informatörer m f l och kockar och kokerskor. Vad
gäller inkomst har männen ett övertag, då 370 700 män och 94 4000 kvinnor har en
förvärvs- och kapitalinkomst över 340 000 kronor. Förvärvs- och kapitalinkomst
under 20 000 kronor har 133 300 kvinnor och 105 700 män. Statistiken visar vidare
att det huvudsakligen är kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj
genom att arbeta deltid. I exempelvis familjer med två barn i åldrarna 1-2 år arbetar
54% av kvinnorna och endast 6% av männen deltid. (SCB 2000)
Det finns naturligtvis många förklaringar i familj och samhälle till varför segregation
och hierarki mellan könen skapas och återskapas. Skolpersonal och skolansvariga
måste också fråga sig hur skolan medverkar i processen. Projektet Vidgade Vyer
har handlat om en sådan självrannsakan. Hur skapas kön i förskola och skola? Vilka
innebörder av kvinnligt/manligt respektive flickaktigt/pojkaktig skapas i skolpraktiken?
På vilket sätt kan skolpersonalen motveka traditionella könsmönster?
Projektet Vidgade Vyer var ursprungligen initierat av Kommunförbundet och
Länsstyrelsen i Jämtlands län. Lärarlag, som var intresserade av att arbeta med könsproblematiken
i förskola och skola, ombads anmäla sig. Fem lärarlag var intresserade
av att delta i projektet. Av dessa kom tre från förskolan och tre1 från grundskolan.
Eftersom jag tidigare arbetat med aktionsforskning syftande till att bryta könsmaktrelationer
i skolan (Berge with Ve 2000) blev jag ombedd att vara vetenskaplig
handledare för projektet. Vi fick tre terminer till förfogande och projektdeltagarna
hade några timmars nedsättning i veckan för arbetet. Min arbetsinsats omfattade
utbildning i aktionsforskning och handledning av de sex projekten. Vi samlades i två
dagar i månaden i Östersund och övrigt kommunikation har skett vi via nätet. I vissa
fall har vi även haft telefonkontakt. Jag har också besökt de sex projekten på plats i
verksamheten.
Aktionsforskningsprocessen
Vad kännetecknar aktionsforskning? En utmärkande egenskap är att praktiker2 och
forskare samarbetar i forskningsprocessen, där syftet är att förändra en lokal verksamhet.
Eftersom lärarkåren ännu inte har makten över forskningen om den pedagogiska
praktiken, kan ett samarbete med en forskare vara berikande. Den pedagogiska
forskningen i sig är dock otillräcklig för att ge tillräcklig vägledning på enskilda skolor.
(När jag fortsättningsvis skriver ”skola” omfattar begreppet både förskola och
grundskola.) Forskningen bygger oftast på ett större material och resultaten kan
betraktas som tendenser. De fenomen som beskrivs i forskningen, utifrån analyser av
ett större material, behöver inte uppträda på exakt samma sätt i varje enskild barngrupp.
Förutom kunskaper emanerad från forskning krävs i aktionsforskningssam-
1) På grund av olyckliga omständigheter under datainsamlingen (videoapparater som inte fungerade,
förändringar i barngrupperna, flytt från lokaler, samt upplevelser av bristande stöd från skolledning och
kollegor) valde ett av lagen att avbryta arbetet.
2) Praktiker (practitioners eng) är i aktionsforskningssammanhang beteckningen på de deltagare som
arbetar på den arbetsplats eller ingår i den organisation, som är föremål för själva aktionsforskningen.