Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

7) Gemensamma dagboken 8) Videoband 2, 20/10 -00 9) Gemensamma dagboken 10) Blå´s arbetsplan 11) Videoband 3, 9/6 -00 12) Gemensamma dagboken 13) Gemensamma dagboken, nov. -00 14) Gemensam dagbok, hösten -00 15) Dagboksanteckningar 16) Gemensam dagbok 17) Gemensamma dagboken, 17/11 -00 18) Gemensamma dagboken, jan. -01 19) Gemensamma dagboken, 14/12 -00 20) Digitalbilder, 20/9 -00 21) Digitalbilder 27/9 -00 22) Digitalbilder 12/10 -00 23) Gemensamma dagboken 24) Gemensamma dagboken 25) Digitalbilder 21/8 -00 26) Gemensamma dagboken, 11/1 -01 84
Britt-Marie Berge 85 KAP 8. AVSLUTANDE REFLEKTIONER Syftet med denna bok har varit diskutera hur aktionsforskning kan vara en användbar metod för lärare i deras strävan att uppnå läroplanens mål om att motverka traditionella <strong>könsmönster</strong>. Vi har presenterat exempel från fem olika projekt; tre från förskolor och två från grundskolor varav en grundskola inkluderat personal från fritidshem. (När jag fortsättningsvis skriver ”skola” omfattar begreppet både förskola och grundskola) Dessa exempel är lokalt förankrade utifrån varje skolas specifika kontextuella förhållanden. Även om dessa exempel är lokalt förankrade, kan principerna för hur deltagarna arbetade för att skaffa sig större insikter om hur kön kan skapas och hur makt kan utövas liksom principerna för hur projektmedlemmarna samarbetade i aktionsforskningsprocessen vara vägledande för andra lärarlag med liknande eller andra problem. Den tid vi haft till förfogande har varit kort. För oss har det inneburit att lärarna genomfört de första aktionerna i en förändringsprocess som skall ses som långvarig. Dessa första aktioner har huvudsakligen synliggjort den aktuella könskoreografin. Det finns såväl likheter som skillnader i vilka turer och steg som görs i de olika pedagogiska kontexterna. Gemensamt är insikten om hur de symboliska könen får genomslag i alla pedagogiska praktiker. Det gäller såväl formella pedagogiska situationer exempelvis samlingar i förskolan och undervisningssituationer i skolan som mer informella pedagogiska situationer exempelvis på- och avklädning, måltider, fri lek. Huvudtendensen är att den kvinnliga personalen till att börja med gav pojkars behov och intressen företräde och anpassade verksamheten efter dem. (I Vidgade Vyer-projektet har deltagarna varit kvinnor, förutom den sista terminen då en manlig förskolelärare p g a kommunala organisationsförändringar ersatte en av kvinnorna.) De symboliska könens aktiva krävande pojkar och passiva anpassliga och omsorgsinriktade kvinnor och flickor förkroppsligas i barnens aktiviteter på alla skolor. Detta visar sig exempelvis genom att flickor i större utsträckning än pojkar anpassar sig och s a s tar det som ”blir över”. Det kan handla om såväl fysiskt utrymme som material och tid: Exempelvis den lekyta som blir över, leksaker eller redkap som blir över och ledig tid som blir över vid populära gemensamma redskap eller leksaker. Det är vidare oftast flickor, som tillsammans med den huvudsakligen kvinnliga personalen, ansvarar för ordning och trivsel i skolan genom att i större utsträckning än pojkarna städa upp efter lekar, torka borden efter måltiden etc. Valerie Walkerdine (1992) kallar detta fenomen för omsorgsfällan för kvinnor och flickor. Pojkarna har i större utsträckning sluppit tänka på andras behov för att istället tävla med varandra om den bästa positionen, leksaken, situationen etc. Detta blev särskilt tydlig på den förskola, där videokameran stod på under den fria leken. Där kunde projektdeltagarna registrera hur pojkarna bygger ett fartyg och genast iscensätter maktkamp i leken. Lekens mål är att erövra den blå kaptensmössan, eftersom den symboliserar makt och ledarskap i pojkgruppen. Videkameran fångade inget liknande i flickgruppen. Där kunde projektdeltagarna istället registrera hur flickorna
Page 1 and 2:
Britt-Marie Berge (red.) Kunskap br
Page 3 and 4:
FÖRORD Denna rapport är frukten a
Page 5 and 6:
Britt-Marie Berge KAP 1. AKTIONSFOR
Page 7 and 8:
7 manhang kunskaper om den lokala k
Page 9 and 10:
9 målas upp är mångtydig och dä
Page 11 and 12:
11 ”kön” och ”likhet” kund
Page 13 and 14:
13 tid. Det som ansågs kvinnligt i
Page 15 and 16:
15 franska utbildningstexter av Bou
Page 17 and 18:
Jeanette Boog-Harvard KAP 2. JÄMST
Page 19 and 20:
19 inte bara kvinnan utan ofta ocks
Page 21 and 22:
21 vidare...”, ”Gymnasieskolan
Page 23 and 24:
23 På Rödluvan arbetar: Carina An
Page 25 and 26:
25 är dock att skolgården är sv
Page 27 and 28:
27 De mönster vi upptäckte var at
Page 29 and 30:
Observation 3 • Carina som hålle
Page 31 and 32:
måga var att införa ett faddersys
Page 33 and 34: Guldkorn 27/10-99 Efter lunchrasten
Page 35 and 36: 35 8/5 I bussen, när vi var på v
Page 37 and 38: 37 nätverket fungerar bra, efterso
Page 39 and 40: upp lätt i och med alla andra kuns
Page 41 and 42: Vår första spontana tolkning av o
Page 43 and 44: Genomförandet Vi dansade regelbund
Page 45 and 46: Egna värderingar och reflektioner
Page 47 and 48: • Att ha ett arbete som ger ekono
Page 49 and 50: 49 hop på sin madrass och kunde å
Page 51 and 52: 51 Vår tolkning: Under samlingen s
Page 53 and 54: 53 information som medvetet undanh
Page 55 and 56: 55 Vad säger förskolans styrdokum
Page 57 and 58: 57 besök hos djuren i hagarna. Bos
Page 59 and 60: Fördelarna för oss och barnen är
Page 61 and 62: Vad är problemet • Vi pedagoger
Page 63 and 64: skulle vi ha tagit förgivet att ho
Page 65 and 66: 65 förhållningssätt till flickor
Page 67 and 68: Tomas Andersson . Marie-Louise Ewal
Page 69 and 70: 69 kar. Alla flickor och pojkar har
Page 71 and 72: 71 Härskartekniker Härskarteknike
Page 73 and 74: 73 De höll på så en ganska lång
Page 75 and 76: 75 ledsnat på de finmotoriska och
Page 77 and 78: 77 Pojkarna skulle få möjlighet a
Page 79 and 80: 79 pannkakan med tillbehör och bry
Page 81 and 82: 81 många aktiviteter i pojkgrupp.
Page 83: [Obs! fotnoter läggs in på rätt
Page 87 and 88: 87 har självreflektion haft betyde
Page 89 and 90: 89 barnen som könsvarelser och se
Page 91: att torka upp på bordet efter lunc
show all

Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?