Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
Kunskap bryter könsmönster - Pedagogiska institutionen - Umeå ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
måga var att införa ett faddersystem där de äldre barnen fick vara faddrar för de<br />
yngre. Flickor var faddrar för flickor och pojkar var faddrar för pojkar. Som fadder<br />
skulle man hjälpa till vid olika situationer som kunde upplevas lite svårare av<br />
de yngre i klassen t. ex. läsa, idrotten, badet, knyta etc. Det gör att de ”tuffa” starka<br />
barnen känner ett ansvar för de yngre. Även de som är mer ”försiktiga” blir stärk<br />
ta av att få känna att de klarar av situationen. De yngre får en större trygghet med<br />
de äldre barnen, de får någon att lita på.<br />
31<br />
Resultat<br />
Fadderverksamheten fungerade bra till en början. Redan första dagen såg vi positiva<br />
effekter21 . Bland annat en stor pojke, som utan att vi behövde säga till hjälper sitt fadderbarn<br />
att knyta skorna. Eller dagen efter22 då en sexårig flicka kommer fram till en<br />
av oss och ber om hjälp, ”för hon inte kunde hitta sin hjälpande hand”. Det hade förmodligen<br />
blivit ännu bättre om vi kommit igång med fadderverksamheten redan i<br />
början av höstterminen.<br />
Guldkorn<br />
9/2-00<br />
Vi hade dagen innan infört faddersystemet i klassen. Vi förklarade att de större flickorna<br />
och pojkarna skulle bli de yngres ”hjälpande händer”. På rasten fick en av de<br />
sexåriga pojkarna hjälp med att knyta snörena på sina skor. Hjälpen fick han av en<br />
av de stora, normgivande pojkarna.<br />
• Vi vill att både flickor, pojkar, kvinnor och män ska bli respekterade. Vi upplevde<br />
att det allt som oftast var pojkar som ignorerade våra tillsägelser. Flickorna respekterade<br />
oftare vårt ord direkt, med pojkarna kunde det behövas tillsägelser både två och<br />
tre gånger. Det tog onödig tid eftersom det ofta handlade om vedertagna regler och<br />
normer. Dessutom var det tålamodsprövande att alltid säga till samma pojkar om<br />
samma saker ett flertal gånger per dag. Det var även så att pojkarna ofta ignorerade<br />
flickornas nej och tillsägelser. Som om deras nej inte betydde just nej.<br />
Om det är en grupp som inte respekterar en annan får man lov att träna dem i<br />
det. Vi pratade med barnen om vad respekt är. Att alla, oavsett vem det är, vill bli<br />
respekterade om de säger ifrån på något sätt. Hur visar man respekt? Vad händer<br />
om man inte visar respekt? Visar vuxna respekt för barn? Är det någon man inte<br />
behöver visa respekt för? Visar pojkar respekt för flickor? Flickor för pojkar? Det<br />
var några av frågorna vi diskuterade. Vi arbetade också med ”Lika som bär” (1999)<br />
en skrift från Skolverket, som handlar om allas rätt till respekt.<br />
Vi vuxna tyckte att vi fick tjata så mycket och att det tog onödigt mycket tid och<br />
kraft av oss. Vi pratade med klassen om detta och hur viktigt det är att visa respekt<br />
som t. ex. att när någon vuxen, flicka eller pojke säger ifrån så ska det räcka med<br />
första tillsägelsen. Man ska inte behöva tjata. Det är kraftkrävande att diskutera<br />
saker som egentligen inte ska behöva diskuteras. Eller som i en del fall behöva lägga<br />
kraften och tiden på att tjata om samma sak fler gånger till samma barn.<br />
21) Guldkorn 9/2<br />
22) Guldkorn 9/2