Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

38 Redovisning av indikatorer Tabell 16. Andel (%) personer i särskilt boende som tyckte att det kändes mycket och ganska tryggt respektive ganska eller mycket otryggt, uppdelat på självskattat hälsotillstånd och vem som fyllt i enkäten. Mycket/ganska gott hälsotillstånd Svarat själv Annan svarat Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 Mycket/ganska dåligt hälsotillstånd Svarat själv Annan svarat Mycket tryggt 68 65 36 37 Ganska tryggt 28 30 43 43 Varken tryggt eller otryggt 3 4 13 13 Mycket eller ganska otryggt 1 1 8 7 Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. Boendemiljö I samband med stigande ålder blir boendemiljön viktigare, eftersom äldre personer ofta spenderar mycket tid i och omkring hemmet. Utformningen av boendemiljön är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviter. För att bostaden ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. Hinder som kan uppstå i boendemiljön är konkreta fysiska hinder som medföra begränsningar i boende och utemiljön. Sådana fysiska hinder kan utgöras av gropar, ojämnheter och trappsteg och att det saknas ledstänger. Begränsningarna kan även utgöras av att det inte finns tillräckligt med personal som kan hjälpa den äldre att komma ut. Boendemiljön, och kanske främst utemiljön, kan även begränsas om den äldre inte känner sig trygg. Otrygghet kan innebära att den äldre inte vill använda sig av utemiljön eller att boendemiljön begränsas. Otrygghet kan till exempel bero på dålig belysning, gropar och ojämnheter och hala golv. För mer information, se avsnittet om trygghet. Behovet av en praktiskt tillgänglig boendemiljö ökar när de kroppsliga funktionerna försämras. Praktisk tillgänglighet innebär att till exempel trädgård, bänkar och andra detaljer anpassas efter den äldres behov. Det finns idag ingen statistik som tydligt visar hur tillgänglig boendemiljön är i praktiken. Indikatorerna i detta avsnitt redovisar de enskildas uppfattning om hur trivsamma de gemensamma utrymmena och utomhusmiljön är. Uppfattningen om hur trivsam inom och utomhusmiljön är kan påverkas av flera olika faktorer. Trivsamma gemensamma utrymmen Indikatorn visar andelen personer som är 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de gemensamma utrymmena var trivsamma. Det sammanlagda värdet för riket visade att 64 procent tyckte att det var trivsamt och 6 procent tyckte inte att det var trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet. Andelen som tyckte det var trivsamt varierade från 37 procent till 88 procent mellan kommunerna. Bland de som svarade att de kan gå själva utan svårigheter tyckte 73 procent att de gemensamma utrymmena var trivsamma. Motsvarande andel bland de personer som hade stora svårigheter eller inte alls kunde gå själva var 61 procent. Bland de personer som fyllt i enkäten själva tyckte 66 procent att de gemensamma utrymmena på boendet var trivsamma. Motsvarande andel där annan person fyllt i enkäten var 64 procent. Tabell 17. Andel (%) personer i särskilt boende som svarat ja, delvis eller nej på frågan om det är trivsamt i de gemensamma utrymmena, uppdelat på grad av rörlighet och vem som fyllt i enkäten. Går själv utan svårigheter Svarat själv Annan svarat Har stora svårigheter eller kan inte gå själv Svarat själv Annan svarat Ja 75 71 62 61 Delvis 21 25 29 32 Nej 4 4 9 7 Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen.
Figur 16. Kommunerna fördelade efter andel (%) personer 65 år och äldre i särskilt boende som tyckte att de gemensamma utrymmena var trivsamma, 2012. Kommuner med: Antal kommuner Trivsam utomhusmiljö 25 % lägsta värden Indikatorn visar andelen personer som är 65 år och äldre i särskilt boende som svarade att utomhusmiljön var trivsam. Det sammanlagda värdet för riket visade att 70 procent tyckte att det var trivsamt och 6 procent tyckte inte att det var trivsamt utomhus runt deras boende. Andelen som tyckte det var trivsamt varierade från 29 procent till 100 procent mellan kommunerna. Se även avsnittet om möjlighet till utevistelse. Bland de personer som svarade att de kan gå själva utan svårigheter tyckte 75 procent att det var trivsamt utomhus. Motsvarande andel bland de som hade stora svårigheter eller inte alls kunde gå själva var 67 procent. Bland de äldre som fyllt i enkäten själva tyckte 73 procent att det var trivsamt utomhus. Motsvarande andel där annan person fyllt i enkäten var 67 procent. 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 40 50 60 70 80 Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. Tabell 18. Andel (%) personer i särskilt boende som svarat ja, delvis eller nej på frågan om det är trivsamt utomhus, uppdelat på grad av rörlighet och vem som fyllt i enkäten. Går själv utan svårigheter Svarat själv Annan svarat Har stora svårigheter eller kan inte gå själv Svarat själv Annan svarat Ja 79 72 71 65 Delvis 17 23 23 28 Nej 4 5 6 7 Procent Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 39
Page 1: ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
Page 4 and 5: Öppna jämförelser 2012 - Vård o
Page 7: INNEhåLL 7 Sammanfattning 9 Inledn
Page 11 and 12: Inledning Detta är den tredje rapp
Page 13: Öppna jämförelser. Vård och oms
Page 16 and 17: 14 Tolkning av resultat och datakä
Page 18 and 19: 16 Tolkning av resultat och datakä
Page 21 and 22: Redovisning av indikatorer Flera av
Page 23 and 24: kommer in många olika personer i h
Page 25 and 26: Tabell 2. Andel (%) personer med he
Page 27 and 28: äldre svarat att de alltid eller o
Page 29 and 30: Tabell 6. Andel (%) personer med he
Page 31 and 32: iståndshandläggare, sjukvårdsper
Page 33 and 34: Figur 9. Kommunerna fördelade efte
Page 35 and 36: Kommunens information om äldreomso
Page 37 and 38: Bemötande - särskilt boende Det s
Page 39: Tabell 15. Andel (%) personer som t
Page 43 and 44: Figur 18. Kommunerna fördelade eft
Page 45 and 46: För att uppnå en god vård och om
Page 47 and 48: Tabell 22. Andel (%) personer i sä
Page 49 and 50: Tillgänglighet till vård och omso
Page 51 and 52: edömt sitt hälsotillstånd som d
Page 53 and 54: och försämrad livskvalitet, till
Page 55 and 56: Det sammanlagda värdet för riket
Page 57 and 58: Demens och Alzheimers sjukdom Demen
Page 59 and 60: De indikatorer som presenteras i de
Page 61 and 62: andra två indikatorerna presentera
Page 63 and 64: Eftersamtal med närstående En asp
Page 65 and 66: Figur 35. Kommunerna fördelade eft
Page 67 and 68: Tabell 31. Andel (%) oplanerade ins
Page 69: Kommunernas kostnader för särskil
Page 72 and 73: Bilaga 1. Kommunresultat tabell 1.
Page 90 and 91:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell 2.
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell3. K
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
show all

Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?