Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

52 Redovisning av indikatorer När en riskbedömning visat att en person har risk för undernäring är det viktigt att sätta in förebyggande åtgärder. Åtgärderna kan förhindra att en person som bedömts ligga i riskzonen blir undernärd. Det sammanlagda värdet för riket visade att förbyggande åtgärder hade genomförts hos 60 procent av personerna i särskilt boende som bedömdes ha risk för undernäring. Bland kommunerna varierade andelen personer där förebyggande åtgärder genomförts från 0 till 89 procent. Antalet registreringar varierade stort mellan olika kommuner vilket påverkar resultatets tillförlitlighet. Förebyggande åtgärder vid risk för trycksår Trycksår kan uppkomma av många olika orsaker. Risken för trycksår ökar framför allt bland personer med nedsatt rörelseförmåga eller gångförmåga, minskat födo och vätskeintag, försämrat allmäntillstånd och bland personer som av olika skäl är stillaliggande eller rullstolsburna. Andra riskfaktorer är till exempel inkontinens och undernäring. Trycksår kan bli en grogrund för bakterier som kan leda till sårinfektioner och smärta. En så kallad punktprevalensmät Antal kommuner 25 % lägsta värden Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 ning av trycksår visade att 12 procent av personerna i äldreboenden hade en eller flera tryckskador eller trycksår. Mätningen genomfördes våren 2012 av SKL i 59 kommuner. Under en vecka mättes förekomsten av tryckskador och trycksår bland 9 105 personer i särskilda boenden samt i demens och korttidsboenden. Mätningen utfördes även bland drygt 14 540 patienter i 20 landsting och visade att 16 procent hade en eller flera tryckskador eller trycksår. Det är viktigt att alla yrkeskategorier inom vården och omsorgen snabbt identifierar personer som riskerar att utveckla trycksår och sätter in förebyggande åtgärder. Det kan till exempel vara regelbunden övervakning av huden, hudvård, tryckavlastning, regelbundna lägesändringar, nutritionsbehandling och anpassningar av sängen eller stolen. Det går att identifiera personer som riskerar att utveckla trycksår genom en systematisk bedömning, till exempel med hjälp av etablerade instrument som Nortonskalan eller Risk Assessment for Pressure Score (RAPS). När personer bedömts ha risk för trycksår behöver förbyggande åtgärder sättas in för att förhindra uppkomst av trycksår. Figur 28. Kommuner fördelade efter andel (%) personer 65 år och äldre i särskilt boende där risk för trycksår konstaterats och förbyggande insatser registrerats. Kommuner med: Källa: Senior Alert. 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 0 20 40 60 80 Procent
Det sammanlagda värdet för riket visade att förbyggande åtgärder hade genomförts hos 57 procent av personerna i särskilt boende som bedömdes ha risk för trycksår. Bland kommunerna varierade andelen personer där förebyggande åtgärder genomförts från 0 till 91 procent. Antalet registreringar varierade stort mellan kommunerna vilket påverkar resultatets tillförlitlighet. Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. I Sverige drabbas cirka 500 000 personer av urininkontinens. Dessutom kan mörkertalet vara stort eftersom många inte söker hjälp för sina besvär. Det uppskattas att 70–80 procent av de personer som vårdas i särskilt boende lider av urininkontinens. Orsaker till besvär kan vara lokala förändringar i blåsan, urinröret och omkringliggande organ. Andra orsaker kan till exempel vara skador på de nerver som styr blåsfunktionen, östrogenbrist hos kvinnor eller prostataförstoring hos män. Socialstyrelsen har i samarbete med nätverket Nikola tagit fram ett kunskapsunderlag om urininkontinens. I samband med det arbetet har även två kvalitetsindikatorer testats. Dessa kvalitetsindikatorer ingick i Socialstyrelsens kommun och enhetsundersökning, och resultatet kommer eventuellt användas i nästa års rapport. Den första kvalitetsindikatorn är ”Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende med aktuell (inte äldre än 12 månader) basal utredning om urinläckage”. Anledningen till att indikatorn tagits fram är att en basal utredning vid urininkontinens kan identifiera orsakerna till problemen. Den andra framtagna indikatorn är ”Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende med individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel”. Anledningen till valet av indikator är att individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel ger stora vinster för patienten, miljön och ekonomin och fungerar som ett komplement till annan behandling. Målet är att ovanstående indikatorer om urininkontinens på sikt ska bidra till bättre öppna jämförelser av kommunernas arbete för att förebygga och lindra urininkontinens. Äldres psykiska hälsa Efter 65 års ålder ökar risken att drabbas av depression, oro, ångest och nedstämdhet. De som har levt länge med en psykisk funktionsnedsättning eller en allvarlig psykisk sjukdom kan ha en förkortad förväntad livslängd. Detta kan bland annat bero på brister i omhändertagandet av somatiska sjukdomar. Inom den kommunala omsorgen kan det förekomma att insatser som sysselsättning och boendestöd upphör när personen blir 65 år och därmed överförs till äldreomsorgen. Men behovet finns oftast fortfarande kvar. Flera utredningar har visat att området i sin helhet är eftersatt. Orsaken till detta kan vara synen på äldre, åldrandet och psykisk sjukdom. Det kan också bero på att ett stort antal aktörer är involverade, med brister i samverkan och samordning som följd. Gruppen omfattar personer över 65 år som drabbas av psykisk sjukdom eller ohälsa i samband med åldrandet och de som under många år levt med en psykisk funktionsnedsättning och som går in i ett åldrande. Svensk förening för äldrepsykiatri uppskattar att det finns ca 500 000 personer över 65 år som inte får den mediciniska behandling som de har rätt till. Det handlar bland annat om underdiagnostik av somatiska sjukdomar. Men det förekommer både underbehandling och överbehandling, bland annat i hur mycket läkemedel som skrivs ut. För att minska risken för självmord och överdödlighet i till exempel hjärtinfarkt för denna grupp av äldre behöver vård och omsorgspersonalen kunna identifiera och känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa. Förbättrad kunskap och förbättrat bemötande av personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning kan leda till ett ökat välbefinnande och till ett minskat behov av tvång och olika skyddsåtgärder. I detta avsnitt redovisas tre mått som på olika sätt relaterar till den psykiska hälsan bland äldre. Idag finns inte så många indikatorer tillgängliga och fler behövs för att bättre kunna belysa detta viktiga område. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest I undersökningen av de äldres uppfattning ingår en fråga om personen har besvär av ängslan, oro eller ångest. Resultatet från undersökningen visade att 7 procent bland personer över 65 år som bor i ordinärt boende med hemtjänst svarat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelen med svåra besvär varierade från noll procent i kommunen med lägst andel till 16 procent i kommunen med högst andel. För personer över 65 år som bor i särskilt boende varierade andelen med svåra besvär mellan noll Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 53
Page 1:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
Page 4 and 5: Öppna jämförelser 2012 - Vård o
Page 7: INNEhåLL 7 Sammanfattning 9 Inledn
Page 11 and 12: Inledning Detta är den tredje rapp
Page 13: Öppna jämförelser. Vård och oms
Page 16 and 17: 14 Tolkning av resultat och datakä
Page 18 and 19: 16 Tolkning av resultat och datakä
Page 21 and 22: Redovisning av indikatorer Flera av
Page 23 and 24: kommer in många olika personer i h
Page 25 and 26: Tabell 2. Andel (%) personer med he
Page 27 and 28: äldre svarat att de alltid eller o
Page 29 and 30: Tabell 6. Andel (%) personer med he
Page 31 and 32: iståndshandläggare, sjukvårdsper
Page 33 and 34: Figur 9. Kommunerna fördelade efte
Page 35 and 36: Kommunens information om äldreomso
Page 37 and 38: Bemötande - särskilt boende Det s
Page 39 and 40: Tabell 15. Andel (%) personer som t
Page 41 and 42: Figur 16. Kommunerna fördelade eft
Page 45 and 46: För att uppnå en god vård och om
Page 47 and 48: Tabell 22. Andel (%) personer i sä
Page 49 and 50: Tillgänglighet till vård och omso
Page 51 and 52: edömt sitt hälsotillstånd som d
Page 53: och försämrad livskvalitet, till
Page 57 and 58: Demens och Alzheimers sjukdom Demen
Page 59 and 60: De indikatorer som presenteras i de
Page 61 and 62: andra två indikatorerna presentera
Page 63 and 64: Eftersamtal med närstående En asp
Page 67 and 68: Tabell 31. Andel (%) oplanerade ins
Page 69: Kommunernas kostnader för särskil
Page 72 and 73: Bilaga 1. Kommunresultat tabell 1.
Page 104 and 105:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell3. K
Page 106 and 107:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell 4.
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
show all

Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?