Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

60 Redovisning av indikatorer Brytpunktssamtal En viktig aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att den enskilde är väl informerad om sin situation. Att vara informerad har ett värde i sig och ger möjlighet att själv fatta självständiga beslut om hur han eller hon vill ha det under den sista tiden. Det kan handla om att bestämma var man ska dö samt hinna träffa och ta farväl av sina närstående. Indikatorn visar hur stor andel av dem som registrerades i palliativregistret som fick ett brytpunktssamtal före döden. I 2010 års undersökning kallades indikatorn ”Informerande samtal”. Av dem som avled 2011 hade i genomsnitt 44 procent informerats om att de var döende av en läkare eller av en läkare och sjuksköterska tillsammans. Fler män (46 procent) än kvinnor (43 procent) fick ett sådant informerande samtal. Andelen varierade mellan 15 och 81 procent bland kommunerna. Antal kommuner 25 % lägsta värden Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 Någon närvarande i dödsögonblicket När döden är väntad ska ingen behöva dö ensam. Till stödet och vården i livets slut hör därför att ha någon närvarande i dödsögonblicket. Det kan vara både personal och någon närstående. Indikatorn visar hur stor andel av dem som registrerades i palliativregistret som hade någon närvarande i samma rum i dödsögonblicket. Det sammantagna resultatet visar att 87 procent hade någon hos sig i dödsögonblicket, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2009. Resultatet på riksnivå visade inga större skillnader mellan kvinnor och män. Andelen som hade någon hos sig varierade mellan 67 och 100 procent bland kommunerna. Andelen hade ökat i 55 av de 145 kommuner som registrerade uppgifter både 2010 och 2011 och minskat i 81 av kommunerna. Figur 33. Kommunerna fördelade efter andel (%) avlidna som före döden fick informerande samtal om sin situation, 2011. Kommuner med: Källa: Svenska Palliativregistret. 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 20 30 40 50 60 70 80 Procent
Eftersamtal med närstående En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda de närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Under ett sådant samtal kan de närstående bland annat få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden och personalen kan uppmärksamma om de närstående behöver stöd för att ta sig genom sorgearbetet. Indikatorn visar hur stor andel av de närstående som erbjöds ett eftersamtal. Indikatorn säger dock inte huruvida samtalen genomfördes och inte heller något om formerna för och innehållet i sådana samtal. Ett bra värde på indikatorn är en hög andel. Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal i samband med 52 procent av dödsfallen som registrerades i Svenska Palliativregistret 2011, vilket är en minskning med 7 procentenheter jämfört med 2010. Det fanns ingen skillnad mellan hur ofta närstående till kvinnliga respektive manliga personer erbjöds eftersamtal. Andelen närstående som erbjöds efterlevandesamtal varierar mellan 0 och 100 procent bland kommunerna. Andelen hade ökat i 57 av de 145 kommuner som registrerade uppgifter både 2010 och 2011 och minskat i 85 av kommunerna. Läkemedel Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre personer. Många behandlas med flera läkemedel samtidigt, vilket beror på att många i hög ålder lider av flera olika sjukdomar och besvär. I grunden är läkemedelsbehandlingen positiv och bidrar till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Samtidigt ökar riskerna för oönskade effekter med stigande ålder, främst eftersom äldre är känsligare för läkemedel och oftare får biverkningar jämfört med yngre personer. Dessutom ökar risken för fall, framför allt med olika typer av psykofarmaka. Vissa olämpliga kombinationer av läkemedel medför direkt hälsofara. Det är därför viktigt att läkare, i samverkan med bland annat sjuksköterskor i kommunal hälso och sjukvård, regelbundet ser över och kvalitetssäkrar individens läkemedelanvändning i så kallade läkemedelsgenomgångar. I detta avsnitt redovisas tre indikatorer som handlar om läkemedelsgenomgångar, andel personer med tio eller fler läkemedel samt förekomsten av läkemedel som bör undvikas för äldre personer. Goda resultat inom det här området innebär en stor andel med en aktuell läkemedelsgenomgång samt låg förekomst av andel personer med tio eller fler läkemedel och olämpliga läkemedel. Eftersom flera yrkesgrupper från olika vårdgivare är involverade behövs en god samverkan mellan olika parter för att få ett bra resultat. Läkemedelsgenomgångar En läkemedelsgenomgång är en metod för att analysera, följa upp och ompröva en individs läkemedelsanvändning på ett förutbestämt och systematiskt sätt enligt lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor och vid behov även farmakologisk expertis som apotekare. Indikatorn visar andelen personer i särskilt boende som den 1 oktober 2011 hade en aktuell genomgång av förskrivna läkemedel. Aktuell innebär att läkemedelsgenomgången inte var äldre än tolv månader. Resultatet på indikatorn visade att 67 procent av de äldre i särskilt boende hade en aktuell genomgång av förskrivna läkemedel. Andelen varierade mellan 0 och 100 procent bland kommunerna. Resultaten för respektive kommun och enhet finns redovisade i Äldreguiden på Socialstyrelsens webbplats. Äldre med tio eller fler läkemedel Det blir svårare att veta hur olika läkemedel samverkar för individer som tar många läkemedel. Därför bör strävan vara att hålla nere antalet läkemedel. Studier har visat att användning av många läkemedel förknippas med lägre följsamhet till ordination, högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Därför kan antalet Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 61
Page 1:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
Page 4 and 5:
Öppna jämförelser 2012 - Vård o
Page 7:
INNEhåLL 7 Sammanfattning 9 Inledn
Page 11 and 12: Inledning Detta är den tredje rapp
Page 13: Öppna jämförelser. Vård och oms
Page 16 and 17: 14 Tolkning av resultat och datakä
Page 18 and 19: 16 Tolkning av resultat och datakä
Page 21 and 22: Redovisning av indikatorer Flera av
Page 23 and 24: kommer in många olika personer i h
Page 25 and 26: Tabell 2. Andel (%) personer med he
Page 27 and 28: äldre svarat att de alltid eller o
Page 29 and 30: Tabell 6. Andel (%) personer med he
Page 31 and 32: iståndshandläggare, sjukvårdsper
Page 33 and 34: Figur 9. Kommunerna fördelade efte
Page 35 and 36: Kommunens information om äldreomso
Page 37 and 38: Bemötande - särskilt boende Det s
Page 39 and 40: Tabell 15. Andel (%) personer som t
Page 41 and 42: Figur 16. Kommunerna fördelade eft
Page 45 and 46: För att uppnå en god vård och om
Page 47 and 48: Tabell 22. Andel (%) personer i sä
Page 49 and 50: Tillgänglighet till vård och omso
Page 51 and 52: edömt sitt hälsotillstånd som d
Page 53 and 54: och försämrad livskvalitet, till
Page 55 and 56: Det sammanlagda värdet för riket
Page 57 and 58: Demens och Alzheimers sjukdom Demen
Page 59 and 60: De indikatorer som presenteras i de
Page 61: andra två indikatorerna presentera
Page 67 and 68: Tabell 31. Andel (%) oplanerade ins
Page 69: Kommunernas kostnader för särskil
Page 72 and 73: Bilaga 1. Kommunresultat tabell 1.
Page 104 and 105: Bilaga 1. Kommunresultat tabell3. K
Page 112 and 113:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell 4.
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
show all

Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?