Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

40 Redovisning av indikatorer Figur 17. Kommunerna fördelade efter andel (%) personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att utomhusmiljön var trivsam, 2012. Kommuner med: Antal kommuner 25 % lägsta värden Mat och måltidsmiljö Mat och måltidsmiljö är viktigt för att förebygga sjukdom och undernäring. Personer som lider av undernäring kan känna sig mindre friska och mer nedstämda än normalnärda. I takt med ökad ålder ökar risken för undernäring eftersom aptiten minskar. Därutöver kan dålig tandstatus och torra munslemhinnor leda till tuggproblem. Hos äldre individer uppstår ofta mat och näringsproblem i och med sjukdom. Maten och måltidsmiljön behöver ses som en del i omvårdnaden och den medicinska behandlingen. Måltidsmiljön kan ha effekter på de äldres energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Maten och måltidsmiljön behöver anpassas efter den äldres behov. Det gäller till exempel doft och smak samt kulturella och religiösa aspekter. Det är även viktigt att anpassa maten efter den äldres förutsättningar, till exempel olika typer av specialkost. För att underlätta näringsintaget behövs ibland även ätstödjande åtgärder, till exempel anpassad sittställning och ätredskap. Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 40 60 80 100 Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. Procent Som indikatorer inom området mat och måltidsmiljö redovisas andelen äldre i särskilt boende som är nöjda med hur maten smakar respektive andelen äldre som upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen. Ett bra resultat för kommunerna inom området förutsätter att maten och måltidsmiljön anpassas efter de äldres behov och önskemål. För att identifiera eventuella förbättringsområden och vad som har påverkat resultatet för den enskilda kommunen behövs ytterligare information och analyser på lokal enhetsnivå. Maten i särskilt boende Indikatorn visar andelen personer som är 65 år och äldre i särskilt boende som tyckte att maten smakar mycket eller ganska bra. Det sammanlagda värdet för riket visade att 75 procent tyckte att maten smakade mycket eller ganska bra och 8 procent tyckte att den brukar smaka ganska eller mycket dåligt. Andelen som tyckte att maten smakade mycket eller ganska bra varierade från 56 procent till 95 procent mellan kommunerna. Resultatet varierar beroende på om personen bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller dåligt. De som
Figur 18. Kommunerna fördelade efter andel (%) personer 65 år och äldre i särskilt boende som tyckte att maten brukar smaka mycket eller ganska bra, 2012. Kommuner med: Antal kommuner bedömt sitt hälsotillstånd som gott tyckte i högre grad att maten smakade bra, än de personer som bedömt sitt hälsotillstånd som dåligt. Detta gällde oavsett om det var den äldre själv eller annan person som fyllt i enkäten. Bland dem som fyllt i enkäten själva tyckte 74 procent att maten smakade bra. Motsvarande andel där annan person fyllt i enkäten var 76 procent. Tabell 19. Andel (%) personer i särskilt boende som tyckte att maten smakade bra respektive dåligt, uppdelat på självskattat hälsotillstånd och vem som fyllt i enkäten. Mycket eller ganska bra Varken bra eller dåligt Mycket eller ganska dåligt 25 % lägsta värden Mycket/ganska gott hälsotillstånd Svarat själv Annan svarat Mycket/ganska dåligt hälsotillstånd Svarat själv 86 88 57 69 9 9 23 22 5 3 20 9 Annan svarat Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 60 70 80 90 Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende 2012, Socialstyrelsen. Procent Bland dem som tyckte att maten smakade bra uppgav 81 procent också att måltiderna var en trevlig stund på dagen, motsvarande siffra bland dem som tyckte maten smakade dåligt var 17 procent. Måltidsmiljön i särskilt boende Indikatorn visar andelen personer, 65 år och äldre i särskilt boende, som alltid eller oftast upplevde måltiderna som en trevlig stund på dagen. Det sammanlagda värdet för riket visade att 68 procent upplevde måltiderna som en trevlig stund och att 11 procent sällan eller aldrig upplevde måltiderna som en trevlig stund. Andelen som alltid eller oftast upplevde måltiderna som en trevlig stund varierade från 47 procent till 88 procent mellan kommunerna. Resultatet varierar beroende på om personen bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller dåligt. De som bedömt sitt hälsotillstånd som gott upplevde i högre grad att måltiderna alltid eller ofta är en trevlig stund, än de personer som bedömt sitt hälsotillstånd som dåligt. Detta gällde oavsett om det var den äldre själv eller annan person som fyllt i enkäten. Både bland de som fyllt i enkäten själva respektive där annan person Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 41
Page 1: ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
Page 4 and 5: Öppna jämförelser 2012 - Vård o
Page 7: INNEhåLL 7 Sammanfattning 9 Inledn
Page 11 and 12: Inledning Detta är den tredje rapp
Page 13: Öppna jämförelser. Vård och oms
Page 16 and 17: 14 Tolkning av resultat och datakä
Page 18 and 19: 16 Tolkning av resultat och datakä
Page 21 and 22: Redovisning av indikatorer Flera av
Page 23 and 24: kommer in många olika personer i h
Page 25 and 26: Tabell 2. Andel (%) personer med he
Page 27 and 28: äldre svarat att de alltid eller o
Page 29 and 30: Tabell 6. Andel (%) personer med he
Page 31 and 32: iståndshandläggare, sjukvårdsper
Page 33 and 34: Figur 9. Kommunerna fördelade efte
Page 35 and 36: Kommunens information om äldreomso
Page 37 and 38: Bemötande - särskilt boende Det s
Page 39 and 40: Tabell 15. Andel (%) personer som t
Page 41: Figur 16. Kommunerna fördelade eft
Page 45 and 46: För att uppnå en god vård och om
Page 47 and 48: Tabell 22. Andel (%) personer i sä
Page 49 and 50: Tillgänglighet till vård och omso
Page 51 and 52: edömt sitt hälsotillstånd som d
Page 53 and 54: och försämrad livskvalitet, till
Page 55 and 56: Det sammanlagda värdet för riket
Page 57 and 58: Demens och Alzheimers sjukdom Demen
Page 59 and 60: De indikatorer som presenteras i de
Page 61 and 62: andra två indikatorerna presentera
Page 63 and 64: Eftersamtal med närstående En asp
Page 65 and 66: Figur 35. Kommunerna fördelade eft
Page 67 and 68: Tabell 31. Andel (%) oplanerade ins
Page 69: Kommunernas kostnader för särskil
Page 72 and 73: Bilaga 1. Kommunresultat tabell 1.
Page 92 and 93:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell 2.
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell3. K
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
show all

Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?