Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

58 Redovisning av indikatorer Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Indikatorn visar de äldres möjligheter att leva ett självständigt liv efter insjuknandet, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Denna indikator handlar både om det akuta omhändertagandet och de efterföljande rehabiliteringsinsatserna. Resultatet kan även påverkas av närståendes och äldreomsorgens övriga stödinsatser. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. Under åren 2010 och 2011 uppgav i genomsnitt 64 procent att de tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp av andra i dagliga aktiviteter. En större andel män (71 procent) än kvinnor (58 procent) hade god funktionsförmåga ett år efter insjuknandet. Andelen äldre som var oberoende av hjälp varierade mellan 47 och 84 procent bland kommunerna. Figur 31. Kommunerna fördelade efter andel (%) personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning bland dem som var oberoende av hjälp innan insjuknandet, genomsnitt för åren 2010 och 2011. Kommuner med: Antal kommuner Källa: Riks-Stroke, 2010–2011. 25 % lägsta värden Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 Stöd i livets slutskede 50 % mellersta värden 25 % högsta värden Varje år avlider drygt 90 000 personer i Sverige. Ungefär åtta av tio avlider vid en ålder av 65 år och äldre och sex av tio är 80 år eller äldre när de avlider. Många av dödsfallen bland äldre är förväntade av vård och omsorgspersonalen och därför finns det oftast tid och möjlighet att ge stöd och lindring i livets slutskede. När det har konstaterats att en person har nått en obotlig sjukdomsfas sker en successiv förskjutning av vårdinnehållet från målet att rädda och förlänga livet till att försöka lindra symtomen och främja livskvaliteten. Målet med dessa palliativa insatser är att den sista tiden i livet blir så bra och symtomfri som möjligt. Palliativ vård och omsorg är en viktig del av kommunernas äldreomsorg. En stor del av personerna i särskilda boenden bor kvar till livets slut. Kommunerna ger också stöd till personer i livets slutskede på korttidsboenden och i ordinärt boende. För att tillgodose behov som uppstår i samband med palliativ vård krävs en samverkan mellan kommuner och landsting. Detta avsnitt innehåller fyra indikatorer, varav två redovisas på kommunnivå i årets rapport. För de 50 60 70 80 Procent
andra två indikatorerna presenteras här resultatet på riksnivå och resultaten på kommunnivå redovisas på Socialstyrelsens respektive SKL:s webbplats. Uppgifterna är hämtade från Svenska Palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister som bygger på en enkät om vården i livets slutskede. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen har avlidit. För mer information, se www.palliativ.se. Indikatorerna avser personer som under 2011 avled på ett särskilt boende, i ett korttidsboende eller i ordinärt boende om de hade hemsjukvård, det vill säga främst inom kommunala verksamheter. Personer som avled på sjukhus eller var anslutna till landstingens avancerade hemsjukvård ingår inte i de uppgifter som redovisas. Någon jämförelse mellan män och kvinnor har inte kunnat göras på kommunnivå på grund av alltför få registreringar. Resultatet redovisas för 239 kommuner, vilket är en ökning från föregående år då resultatet för 151 kommuner kunde redovisas. För att redovisas i årets rapport ska kommunen ha deltagit under hela 2011 och ha minst 30 registrerade fall. Smärtskattning sista levnadsveckan Vården i livets slutskede inkluderar lindring av eventuell smärta, illamående eller andra plågsamma symtom. Den smärta och de besvär som en person upplever är unik. En förutsättning för att personalen ska kunna erbjuda bästa möjliga smärtlindrande behandling är att en smärtskattning först utförs. Indikatorn visar hur stor andel, av dem som registrerades i palliativregistret som under den sista levnadsveckan smärtskattades med ett instrument som VAS/NRSskalan eller liknande vedertagna verktyg. Instrumentet bygger på att personalen regelbundet ber personen ange hur ont han eller hon har just för stunden. Indikatorn omfattar bara de personer som kunde medverka i en smärtskattning. Resultatet visar att i genomsnitt 16 procent smärtskattades under sin sista levnadsvecka, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med 2010. Resultatet visade inga direkta skillnader mellan kvinnor och män. Det var däremot en stor spridning mellan kommunerna. Andelen som smärtskattades varierade mellan 0 och 81 procent. Figur 32. Kommunerna fördelade efter andel (%) avlidna som smärtskattades under den sista levnadsveckan, 2011. Kommuner med: Antal kommuner Källa: Palliativa registret, 2011–2012. 25 % lägsta värden 50 % mellersta värden 25 % högsta värden 0 20 40 60 80 Procent Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2012 59
Page 1:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
Page 4 and 5:
Öppna jämförelser 2012 - Vård o
Page 7:
INNEhåLL 7 Sammanfattning 9 Inledn
Page 11 and 12: Inledning Detta är den tredje rapp
Page 13: Öppna jämförelser. Vård och oms
Page 16 and 17: 14 Tolkning av resultat och datakä
Page 18 and 19: 16 Tolkning av resultat och datakä
Page 21 and 22: Redovisning av indikatorer Flera av
Page 23 and 24: kommer in många olika personer i h
Page 25 and 26: Tabell 2. Andel (%) personer med he
Page 27 and 28: äldre svarat att de alltid eller o
Page 29 and 30: Tabell 6. Andel (%) personer med he
Page 31 and 32: iståndshandläggare, sjukvårdsper
Page 33 and 34: Figur 9. Kommunerna fördelade efte
Page 35 and 36: Kommunens information om äldreomso
Page 37 and 38: Bemötande - särskilt boende Det s
Page 39 and 40: Tabell 15. Andel (%) personer som t
Page 41 and 42: Figur 16. Kommunerna fördelade eft
Page 45 and 46: För att uppnå en god vård och om
Page 47 and 48: Tabell 22. Andel (%) personer i sä
Page 49 and 50: Tillgänglighet till vård och omso
Page 51 and 52: edömt sitt hälsotillstånd som d
Page 53 and 54: och försämrad livskvalitet, till
Page 55 and 56: Det sammanlagda värdet för riket
Page 57 and 58: Demens och Alzheimers sjukdom Demen
Page 59: De indikatorer som presenteras i de
Page 63 and 64: Eftersamtal med närstående En asp
Page 67 and 68: Tabell 31. Andel (%) oplanerade ins
Page 69: Kommunernas kostnader för särskil
Page 72 and 73: Bilaga 1. Kommunresultat tabell 1.
Page 104 and 105: Bilaga 1. Kommunresultat tabell3. K
Page 110 and 111:
Bilaga 1. Kommunresultat tabell 4.
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160:
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Vård och omso
show all

Vård och omsorg om äldre 2012 - Trosa kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?