Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

attityder och beteenden. Den kan vara mer eller mindre formaliserad och utnyttja
flera olika instrument (styrmedel).
Verksamhetsstyrningen omfattar ekonomistyrning, val av organisationsform, intern
kontroll, administrativa rutiner, system för kvalitetssäkring och riktlinjer av olika
slag, t.ex. om anställning, löner, etik, information och miljö. Listan på styrmedel är
naturligtvis inte fullständig. Den kan utökas med de mer eller mindre subtila medel
som ledningen använder för att påverka personalens attityder, vilket kan handla om
allt från att formulera visioner för verksamheten till ledningens egna beteende.
Den gängse uppfattningen numera är att formerna för styrningen (valet av styrmedel)
bör anpassas till verksamhetens art. Styrningen behöver med andra ord
verksamhetsanpassas. En verksamhetsanpassad styrning utgår, som namnet antyder,
från de specifika förutsättningar som gäller för den verksamhet som ska styras. Inom
en och samma organisation kan det finnas verksamheter av olika slag vilka således
behöver styras på olika sätt.
Det säger sig kanske själv att ledning och styrning av organisationer, i synnerhet om
de är stora med många olika slag av verksamheter, inte är så enkelt. Frågan är under
vilka förutsättningar och med vilka medel styrning av organisationer är möjlig.
Forskaren Rolf Lind hävdar att en gängse föreställning om organisatoriskt
ledningsarbete är att det handlar om ta fram mål och planer, skapa organisatoriska
strukturer, etablera ”administrativa relationer” mellan de anställda och att i sista hand
kontrollera att de anställda utför uppgifterna i enlighet med de regler och riktlinjer
som bestämts av ledningen.
Föreställningar av detta slag är uttryck för ett instrumentellt och strukturellt
perspektiv på organisationer och ledning […] Utifrån detta perspektiv ses
organisationer som relativt slutna och stabila system för kollektivt handlande. I
konsekvens därmed uppfattas ledningsarbete som en intern organisatorisk funktion
präglad av rationalitet och logisk analys”. 2
Empiriska studier av ledningsarbete tyder enligt Lind på att det ”formella mandatet”
bara är en av flera faktorer som bestämmer ledningens handlingsutrymme och att
”kvalitativ och erfarenhetsbaserad kunskap” tillmäts större vikt än ”aggregerad
kvantitativ information”. Vidare verkar ”framtidsinriktade, systematiska
planeringsaktiviteter ha underordnad betydelse”. Organisatoriska skeende formas i
stället av ”reaktiva mekanismer och reflekterat handlande”. 3
2
Lind, Rolf (2003), s. 17
3
Ibid., s. 38
Inledning
13