Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Förslag till åtgärder för tydligare och effektivare styrning
Bedömningen av styrningens effektivitet måste göras med hänsyn tagen till
styrningens funktion, dvs. om den är instrumentell, medlande och kommunikativ
eller identitetsskapande.
9.2 Övergripande bedömning av styrningen
ESV:s bedömning är att mycket fungerar väl eller utvecklas i rätt riktning. Polisen
använder en korg av styrmedel, vilket är nödvändigt för att styra en stor och
mångfacetterad verksamhet. Det allmänna intrycket är att man ser seriöst på styrning
och ekonomi och ESV har mött många kunniga och ambitiösa personer inom polisen.
Inledningsvis kommenteras här nedan några av de styrmedel där ESV:s bild är att de
används på ett bra sätt. På några områden anser ESV dock att det finns anledning att
genomföra förändringar. ESV:s överväganden och förslag till åtgärder redovisas i
avsnitt 9.3–9.7.
ESV har i utredningsarbetet funnit exempel på effektiv verksamhetsstyrning där
Rikspolisstyrelsen drivit frågor interaktivt med uthållighet, målinriktning och
utvecklingsperspektiv. ESV har dock även sett exempel på instrumentellt betingad
styrning som inte alltid är effektiv. Verksamhetskunskap och –respekt betyder
mycket för om ledarskapet och dess styrning blir framgångsrika. Det är också viktigt
att styrningen är behovsinriktad och anpassad till verksamheten som till stor del är
händelse- och underrättelsestyrd.
ESV:s bild är att Rikspolisstyrelsens styrdokument för polisen i stort är ambitiösa och
att de täcker in de prioriteringar m.m. som regeringen angivit i regleringsbrevet. När
det gäller styrdokumenten kan dock ESV konstatera att det är oklart i
polisorganisationen vilken status t.ex. Polisens planeringsförutsättningarna har. Detta
kan kopplas till frågan, som behandlats i avsnitt 8.2, om rätten att inom sitt
ansvarsområde fatta beslut som säkerställer att verksamheten bedrivs enligt de mål
och riktlinjer som riksdag och regering bestämmer.
När det gäller verksamhetsplaneringen vill ESV särskilt peka på vikten av att, såsom
det t.ex. anges i PUM, involvera all personal i framtagandet av mål m.m. Det är
avgörande för legitimiteten i organisationen och det gäller särskilt i en organisation
som polisen med stark kåranda och identifiering med sin uppgift ute på fältet.
Samma sak gäller uppföljningsmåtten där ESV har sett en utveckling i positiv
riktning men att det fortfarande finns visst fog för kritik som har framförts av bl.a.
internrevisionen 104 . Det finns således all anledning att fortsätta arbetet med att få
fram tillförlitliga mått som uppfattas som relevanta i organisationen. Även i detta
R Rikspolisstyrelsen (2007:5)
83