Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

28 STYRNING AV POLISEN mellan de politiska ambitionerna för verksamheten och de resurser (skattemedel) som verksamheten får disponera. − Informationen om polisverksamhetens resultat kan vara bristfällig. Trubbiga eller irrelevanta resultatmått kan medföra att verksamheten styr snett. Det kan också hända att resultatmåtten i och för sig är relevanta, men att informationen förvanskas eller filtreras på vägen upp genom styrkedjan eller missförstås och misstolkas. − Informationen om ansvar och befogenheter i organisationen kan vara otydlig vilket kan gälla ansvarsförhållandet mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna, mellan polismyndigheternas chefer och styrelser eller mellan cheferna och deras personal. Felaktiga förställningar om ansvar och befogenheter kan leda till konflikter eller handlingsförlamning. 5.2 Riksdagens styrning 5.2.1 Lagar som styr polisens arbete Riksdagen har stiftat följande lagar som reglerar polisens arbete. − polislagen (1984:387) − polisdatalagen (1998:622) − lagen (1998:620) om belastningsregister − lagen (1998:621) om misstankeregister Den centrala författningen är polislagen som innehåller bestämmelser om vad polisen ska göra, hur den ska vara organiserad, hur den ska ledas samt vilka befogenheter poliser har i olika situationer (t.ex. bruk av våld, tillfälliga omhändertaganden och husrannsakan). Polislagen anger att Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet, har tillsyn över detta och ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. 33 . Rikspolisstyrelsen ska normalt inte leda operativt polisarbete. Regeringen kan emellertid med stöd av polislagen ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att göra detta i vissa situationer, bl.a. när det gäller att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. 34 33 Polislag (1984:387), 7 § 34 Polislag (1984:387), 7 §
5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen bestämmer årligen i samband med beslutet om budgetproposition de övergripande politiska målen för polisväsendet (se avsnitt 3) och anvisar anslag till verksamheten. Där finns också texter som beskriver hur regeringen ser på resultatet av polisens verksamhet och vilken inriktning regeringen vill att verksamheten ska ha under det kommande budgetåret och längre fram i tiden. 5.3 Regeringens styrning 5.3.1 Förordningar Regeringen bestämmer närmare vad som ska gälla för polisens uppgifter och organisation m.m. i olika förordningar. De viktigaste för ESV:s uppdrag är polisförordningen och förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Polisförordningen innehåller bl.a. föreskrifter om hur polismyndigheterna ska vara organiserade, om vem som har beslutanderätt i olika frågor samt om enskilda polisers anställningsförhållanden. I polisförordningen sägs bl.a. att länspolismästaren ansvarar för verksamheten. 35 Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen beskriver närmare vad myndigheten har för uppgifter och hur den ska ledas. Motsvarande gäller förordningarna med instruktion för Säkerhetspolisen resp. SKL 5.3.2 Regleringsbrev I det årliga regleringsbrevet talar regeringen om vilka mål och resultat man väntar sig att polisen ska uppnå. I regleringsbrevet för 2008 var verksamheten indelad i tre områden med varsitt övergripande mål. Verksamhetsområde/verksamhetsgren Övergripande mål Brottsförebyggande arbete Antalet brott ska minska Utredning och lagföring Antalet uppklarade brott ska öka inom samtliga brottskategorier Övrig verksamhet eller service Antalet nöjda servicemottagare ska öka För ”övriga verksamhet” gällde dessutom kravet att arbetsuppgifterna skulle utföras ”med utgångspunkt i individernas behov”. 35 Ibid., 3 kap. 5a § Styrning av polisen 29
Page 1 and 2: Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4: Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6: 6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8: minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10: I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12: 2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14: attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16: Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18: Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20: till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64: 7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80:
polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82:
Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84:
Förslag till åtgärder för tydli
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92:
myndigheternas resultat med belöni
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102:
Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104:
Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?