Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

48
VILKET GENOMSLAG HAR STYRNINGEN?
finns för hur planerat uppdrag och händelse ska redovisas, följs fullt ut vilket inte
minst kan vara en ledarskapsfråga.
Det finns också enligt många av dem ESV intervjuat en betydande potential i att med
utgångspunkt i PUM samordna den brottsförebyggande och den utredande
verksamheten. Det diskuteras närmare i avsnitt 6.4.2 om PNU.
ESV menar vidare att den löpande uppföljningen borde kompletteras med
systematiska utvärderingar för att öka kunskapen om verksamheten resultat, kvalitet
och utvecklingsmöjligheter. Även här finns positiva exempel på hur man söker
utveckla sin polisverksamhet som en lärande organisation.
6.4.2 Införande och utveckling av PNU
Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är en samling metoder som
erfarenhetsmässigt har visat sig framgångsrika när det gäller polisens brottsutredande
verksamhet. I Polisens planeringsförutsättningar lyfts arbetssättets strategiska roll
fram.
För att den brottsutredande verksamheten ska ha god kvalitet, inte minst när det
gäller ledning och styrning, är det viktigt att detta arbetssätt tillämpas fullt ut i
samtliga myndigheter. PNU är en viktig förutsättning för att polisen ska kunna
leva upp till regeringens krav om att brottsuppklaringen ska öka inom samtliga
brottskategorier i polisens resultatrapporter. 81
Bakgrunden till insatserna för att utveckla polisens utredningsverksamhet var
iakttagelserna och bedömningen att polisens förmåga att klara upp brott, främst
mängdbrott, hade sjunkit under 1990-talet. Vidare hade inspektioner från slutet av
1990-talet framfört kritik mot hur utredningarna genomfördes. Rikspolisstyrelsen och
polismyndigheterna vidtog åtgärder för att effektivisera utredningsverksamheten.
Åtgärderna ledde dock generellt sett inte till varaktiga resultat. Inom
Rikspolisstyrelsen tillsattes, efter gemensamma diskussioner med länspolismästarna,
år 2004 utredningen Polisens nationella utredningskoncept. Syftet var att i nära
samverkan med polismyndigheterna analysera erfarenheter och goda exempel i syfte
att föreslå konkreta åtgärder som skapar varaktig utveckling av
utredningsverksamheten inom ramen för befintliga resurser. Målet var att konceptet
skulle bli ett stöd i polismyndigheternas strävan att öka lagföringen och reducera
brottsligheten – främst beträffande mängdbrott.
Polisens brottsutredande verksamhet ansågs ha två grundproblem att hantera.
− För låg andel personuppklarade brott.
81 Rikspolisstyrelsen (2008:2)