25.09.2013 Views

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vilket genomslag har styrningen?<br />

på de egna rutinerna och arbetsprocesserna. Detta i kombination med en bemanning<br />

som i hög grad utgörs av specialister kan göra att kärnverksamhetens behov kan<br />

komma i andra hand.<br />

Det finns slutligen bedömningar som framkommit i intervjuerna och som väger ihop<br />

det positiva och negativa.<br />

En vanlig bedömning är att den här typen av omorganisationer ofta tar tid att<br />

genomföra. Det är viktigt med uthållighet och beredskap för lärande och<br />

korrigeringar.<br />

En annan bedömning är att det kan ha skett en förskjutning av kostnadsmedvetandet<br />

från läget att ”vår kärnverksamhet är så viktig att den får kosta” över<br />

”ekonomiadministration får kosta” till att ” systemutveckling och konsulter får<br />

kosta”.<br />

En tredje bedömning är att problem kan ha förstärkts av en oklar verksamhetsidé för<br />

Rikspolisstyrelsen, vilket inte innebär att man vill strukturera om polisväsendet.<br />

Effektivitetskriterier för en sådan styrning bygger på lärande och förmåga till dialog<br />

samt realistiska relationer mellan resurser och resultatkrav. Tydligheten är viktig för<br />

att klargöra gränssnitten mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna.<br />

För att bedöma värdet av insatserna för effektivare administration behövs också<br />

mätningar och analyser där nyttan kopplas till resursinsatser. ESV har inte sett att<br />

någon sådan har genomförts för polisens verksamhet. Detta är dock inte något som är<br />

typiskt för polisen. I det nyligen avrapporterade betänkandet från<br />

Förvaltningskommittén görs följande iakttagelse om myndighetssammanslagningar.<br />

Förvaltningskommittén konstaterar att det finns få exempel på att<br />

organisationsförändringar av det här slaget har följts upp eller utvärderats, för att<br />

försäkra sig om att de önskvärda effekterna verkligen har uppnåtts. Blev<br />

verksamheten mer kostnadseffektiv, ökade rättssäkerheten? Och fick<br />

förändringen några negativa effekter, till exempel problem som beror på att de<br />

hopslagna myndigheterna blir så stora organisationer, att den interna kontrollen<br />

blev sämre etc.? Det kan vara komplicerat att utvärdera sådana effekter, eftersom<br />

det ofta finns fler syften med förändringen. Dessutom kan andra faktorer än den<br />

ändrade organisationen påverka utfallet. Det kan också vara svårt att veta när de<br />

önskvärda effekterna bör märkas, eftersom det tar ett tag innan den nya<br />

organisationen har anpassat sig till förändringen och börjat fungera som det var<br />

tänkt. Trots sådana svårigheter anser Förvaltningskommittén att åtminstone<br />

större förändringar av myndighetsorganisationen med tydliga syften bör följas<br />

61

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!