Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vilket genomslag har styrningen?<br />
på de egna rutinerna och arbetsprocesserna. Detta i kombination med en bemanning<br />
som i hög grad utgörs av specialister kan göra att kärnverksamhetens behov kan<br />
komma i andra hand.<br />
Det finns slutligen bedömningar som framkommit i intervjuerna och som väger ihop<br />
det positiva och negativa.<br />
En vanlig bedömning är att den här typen av omorganisationer ofta tar tid att<br />
genomföra. Det är viktigt med uthållighet och beredskap för lärande och<br />
korrigeringar.<br />
En annan bedömning är att det kan ha skett en förskjutning av kostnadsmedvetandet<br />
från läget att ”vår kärnverksamhet är så viktig att den får kosta” över<br />
”ekonomiadministration får kosta” till att ” systemutveckling och konsulter får<br />
kosta”.<br />
En tredje bedömning är att problem kan ha förstärkts av en oklar verksamhetsidé för<br />
Rikspolisstyrelsen, vilket inte innebär att man vill strukturera om polisväsendet.<br />
Effektivitetskriterier för en sådan styrning bygger på lärande och förmåga till dialog<br />
samt realistiska relationer mellan resurser och resultatkrav. Tydligheten är viktig för<br />
att klargöra gränssnitten mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna.<br />
För att bedöma värdet av insatserna för effektivare administration behövs också<br />
mätningar och analyser där nyttan kopplas till resursinsatser. ESV har inte sett att<br />
någon sådan har genomförts för polisens verksamhet. Detta är dock inte något som är<br />
typiskt för polisen. I det nyligen avrapporterade betänkandet från<br />
Förvaltningskommittén görs följande iakttagelse om myndighetssammanslagningar.<br />
Förvaltningskommittén konstaterar att det finns få exempel på att<br />
organisationsförändringar av det här slaget har följts upp eller utvärderats, för att<br />
försäkra sig om att de önskvärda effekterna verkligen har uppnåtts. Blev<br />
verksamheten mer kostnadseffektiv, ökade rättssäkerheten? Och fick<br />
förändringen några negativa effekter, till exempel problem som beror på att de<br />
hopslagna myndigheterna blir så stora organisationer, att den interna kontrollen<br />
blev sämre etc.? Det kan vara komplicerat att utvärdera sådana effekter, eftersom<br />
det ofta finns fler syften med förändringen. Dessutom kan andra faktorer än den<br />
ändrade organisationen påverka utfallet. Det kan också vara svårt att veta när de<br />
önskvärda effekterna bör märkas, eftersom det tar ett tag innan den nya<br />
organisationen har anpassat sig till förändringen och börjat fungera som det var<br />
tänkt. Trots sådana svårigheter anser Förvaltningskommittén att åtminstone<br />
större förändringar av myndighetsorganisationen med tydliga syften bör följas<br />
61