Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

44
VILKET GENOMSLAG HAR STYRNINGEN?
6.3 Mål och uppdrag i verksamhetsstyrning och -
planering
Rikspolisstyrelsens Planeringsförutsättningar är det huvudsakliga instrumentet för att
fullgöra uppdraget i instruktionen att ”utveckla och precisera de mål och riktlinjer
som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten samt förmedla detta
till polisorganisationen”. Man har inom polisen utvecklat rutiner för
verksamhetsplaneringen och dess dokument.
I och med Planeringsförutsättningarna för åren 2006-2008, utfärdade i juni 2005,
sker en förändring av Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna. Då införs
kvantitativa mål inom verksamhetsgrenen Utredningen och lagföring. Varje
myndighet får ett målvärde inom tre olika brottstyper. Rikspolisstyrelsen anger också
att man ska tillämpa nationella strategier för att nå målen.
ESV:s iakttagelser vid genomgången av regleringsbrev, planeringsförutsättningar och
andra planeringsdokument och intervjuer är att Rikspolisstyrelsen styrning inte i alla
delar är transparent och tydlig.
En iakttagelse är att styrningen inte är strukturerad i en mål- och medelordning. Hur
förhåller sig mål på övergripande mål om minskad brottslighet och ökad uppklarning
till ett mål om ökad synlighet eller mål om bestämd bemanningsnivå för antalet
poliser? Vilken roll har föreskrivna metoder och anbefallna strategier? Det saknas
ofta tydliggjord verksamhetslogik eller effektkedjor för de polisiära- och rättsliga
processerna. ESV har i tidigare avsnitt tecknat dels rättskedjan och styrkedjan. Att
använda dessa för att strukturera mål, medel, uppdrag, resursinsatser,
avrapporteringskrav, uppföljningar utvärderingar – och kostnader kunde göra
styrning mer tydlig.
Att det finns bestämda samband och tydliga tankar i den politiska styrningen framgår
inte alltid i ett regleringsbrev. Det är heller inte regleringsbrevets roll. Ofta krävs att
regeringens styrnings sätts in i ett operativt sammanhang. Det är Rikspolisstyrelsens
uppgift att göra detta och planeringsförutsättningarna är ett instrument för det. Det är
då också bra att skilja på vad som är regeringens styrning genom uppdraget i polislag
och förordningar och Rikspolisstyrelsens tolkningar av detta från det som är det
årliga uppdraget givet i regleringsbrevet. Ett exempel är de nationella strategier för
olika brottstyper som lyftes fram i planeringsförutsättningarna under några år. Som
ESV uppfattat det har regeringen oftast efterfrågat eller velat uppmärksamma en viss
typ av brott. Man har t.ex. velat säkerställa att kompetensen att utreda vissa brott
finns. Det är Rikspolisstyrelsen som utformat detta som strategier som av vissa
uppfattas som stora och många. Det kan då hända att regeringens preciserade fråga
försvinner i sammanhanget. Det som kan vara en utbildningsfråga blir något mer.