Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

68
HUR MÄTS OCH ANALYSERAS RESULTATET?
En utveckling av modellen skulle kunna vara att följa upp brott efter deras
straffsatser enligt följande struktur.
Straffsatsnivå
1
2
3
4
5
6
7
8
Antal
anmälda
brott Avskrivna brott Misstänkta Gripna Anhållna Häktade Åtalade Dömda
Med denna modell skulle man få en jämförelsemodell som bygger på hur brottets
bedöms med utgångspunkt i påföljden längd. En sådan modell fångar ytterligare ett
perspektiv men missar andra. Det som skulle behövas är en struktur där man också
ordnar de anmälda brotten efter utredningens komplexitet.
7.3 Ekonomisk uppföljning
Ett av statsmakternas mål för ekonomisk styrning är sedan cirka tio år att skapa
förutsättningar för god kontroll på statens finanser. 88 Arbetet att med detta har
bedrivits länge inom statsförvaltningen och inom polisen. Mycket har åstadkommits,
men det finns områden där problem återstår.
En grundläggande förutsättningen för god ekonomisk uppföljning är en väl
fungerande tidredovisning och ESV kan konstatera att en sådan ännu inte finns hos
polisen. Intervjuerna har visat att Rikspolisstyrelsen är väl medveten om detta, att det
finns i planeringen för framtiden men att det ännu inte funnits resurser att utveckla
tidredovisningen till att bli enhetlig och integrerade med övriga rapporteringssystem.
Ett annat problem är frågan om den ekonomiska uppföljningen och dess verkan, dvs.
vad som t.ex. händer när budgetöverskridanden hotar. I avhandlingen Papperspolisen
från 2004 skriver Anders Ivarsson-Westerberg om problemet och han går tillbaka till
1996.
Polisen hade tidigare regelmässigt överskridit budgeten enligt logiken att
verksamheten var så viktig att den måste få kosta. Heckscher deklarerade att det
var nog med överskridanden och att även polisen i fortsättningen måste anpassa
sig till de politiska besluten.
88 Prop. 1999/2000:1