Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

70 HUR MÄTS OCH ANALYSERAS RESULTATET? Många åtgärder ligger inom polismyndighetens ansvar men det förefaller som en del av de föreslagna åtgärderna behövde tas om hand på en övergripande strategisk nivå. Att ingen reaktion från Rikspolisstyrelsen uppfattades kan ha flera orsaker varav en kan vara vilka möjligheter man där såg att agera. Generellt gäller naturligtvis att efterfrågad rapportering bör ges återkoppling. Mot detta ska ställas att de myndigheter som ESV besökt visat på omfattande åtgärdsplaner i den ekonomiska situationen hösten 2008. Det finns också indikationer på att den ekonomiska styrningen och uppföljningen från Rikspolisstyrelsen nu stramas upp. Det välkomnas på de myndigheter ESV besökt. Det betonas också i några intervjuer att det är önskvärt med ett starkt tryck på ekonomi i balans. Ett bra kostnadsmedvetande kan beskrivas som färskvara. Ekonomiska obalanser får enligt intervjuerna negativa konsekvenser för verksamheten. Underskott, tar energi från verksamheten då brandkårsutryckningar måste ske och kortsiktiga lösningar genomföras. Som kommentar till citatet ovan från Stockholm måste man ställa utvecklingsprojekt eller utbildningar som är nödvändiga delar i de modeller eller uppdrag som riksdag, regering och Rikspolisstyrelsen prioriterat. ESV kan dock konstatera att instrument för ekonomisk kontroll, tillsyn eller uppföljning bör utnyttjas mer så att trycket ökar på att alla polismyndigheterna har ekonomin i balans och istället kan koncentrera sig på verksamheten. Ett exempel på en åtgärd för att förbättra budgetdisciplinen som kommit upp vid intervjuerna är införa ekonomiska uppföljningar där alla länspolismästare deltar samtidigt. 7.4 Utvärdering I Rikspolisstyrelsen instruktion saknas ett uppdrag om utvärdering. Ofta brukar ett utvärderingsansvar finnas för centrala myndigheter med sektorsansvar. Naturvårdsverket, Skolverket, Högskoleverket eller Socialstyrelsen är exempel på myndigheter som ansvarar för områden där även andra offentliga aktörer har uppgifter. Det breda tillsynsansvar som Rikspolisstyrelsen har, och som redovisats i avsnitt 5.4.4, ställer dock krav på att bl.a. utvärderingar görs. Ett exempel från ett uppdrag i regleringsbrevet för 2008 kan också belysa utvärderingsfrågorna. Rikspolisstyrelsen ska redovisa och bedöma resultatet av de åtgärder som har vidtagits och som kommer att vidtas under perioden 2008-2011 i syfte att effektivisera verksamheten inom polisorganisationen. Där så är möjligt ska Rikspolisstyrelsen lämna en bedömning av hur stora resurser som beräknas frigöras till följd av effektiviseringarna. Av redovisningen ska även framgå hur effektiviseringarna påverkat polisverksamhetens resultat.
Hur mäts och analyseras resultatet? Det har framgått att tillsynen främst är inriktad på inspektion av polisväsendets rättsenlighet. I den tillsyn som bedrivs i dag finns inte en tydlig utvärdering för effektivisering, verksamhetsutveckling, management m.m. som har helhets- eller processperspektiv. Det synes inte heller vara en organiserad utvärderingsverksamhet som kopplar verksamhet med ekonomi och som kan svara på frågor om resurserna använts för bästa resultat enligt statsmakternas beslut. Det innebär inte att Rikspolisstyrelsen inte arbetar med utvärderingar eller med utvärderingsfokus i ett bredare perspektiv. Utvärderingar kan benämnas något annat och de kan utföras integrerat i verksamheten. Mycket tyder på att så är fallet. Utvecklingsarbeten som t.ex. PUM och PNU innebär fortlöpande utvärderingsinsatser. Mycket av det som återrapporteras och analyseras i polisens årsredovisning bygger på kunskap som samlats med utvärderingsfokus. I samband med inspektionerna anses det lika viktigt att uppmärksamma områden som kan förbättras som att påtala fel och brister. Att lyfta fram goda exempel från polisorganisationen är alltid lika viktigt. Inspektioner med rättstillämpning som utgångspunkt ger ofta också ett mervärde i form av verksamhetskunskap och probleminsikt som det är kostnadseffektivt att utnyttja. Avgränsningen mot utvärderingar är inte tydlig. Det är i sig inget ovanligt i dagens statsförvaltning. ESV har tagit del av arbetet med effektivisering på polismyndigheterna. För att beskriva arbetets inriktning ges här två exempel. I Västra Götaland har en bred projektgrupp arbetat med att öka synligheten och få ut fler poliser i yttre tjänst. 89 I projektet utgår man från effektiviseringskrav som fanns i regleringsbrevet för 2007. I påföljande planeringsförutsättningar skrev Rikspolisstyrelsen att polisen under planeringsperioden 2008-2010 skulle ”förbättra resultaten väsentligt”. Projektgruppen fokuserade mycket på att hitta vägar att utnyttja resurserna bättre. Man försökte förbättra modellerna för dimensionering och för prioritering och man identifierade flaskhalsar eller mekanismer och rutiner som tenderade att dra resurser från yttre tjänst. Man föreslog utbildning för yttre befäl samt att rollen som yttre befäl skulle renodlas. Man föreslog att ökningen av antalet poliser kunde användas för att skapa ett sjunde turlag som skulle skyddas från händelsestyrd verksamhet och arbeta underrättelseinriktat. Man kom också in på brister i systemstödet. Avrapporteringssystemen är byråkratiska och tidskrävande. För att undvika att hamna inomhus i långa avrapporteringar händer det att vissa poliser i yttre tjänst 89 Polismyndigheten i Västra Götaland ( 2008) 71
Page 1 and 2:
Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4:
Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6:
6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8:
minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10:
I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12:
2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14:
attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16:
Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18:
Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20: till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30: 5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64: 7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 69: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80: polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82: Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84: Förslag till åtgärder för tydli
Page 89 and 90: 9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92: myndigheternas resultat med belöni
Page 99 and 100: Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102: Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104: Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?