Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

62 VILKET GENOMSLAG HAR STYRNINGEN? upp och utvärderas. Resultaten av sådana utvärderingar blir ett viktigt underlag för beslut om liknande förändringar i framtiden. 85 ESV:s iakttagelser – och erfarenheter från andra undersökningar eller remissvar - ger en bild som i mångt och mycket ansluter till förvaltningskommitténs bedömning av att stora omorganisationer eller samordningsinsatser behöver prövas noggrannare än vad som i dag är vanligt. Det gäller både ex ante och ex post. ESV återkommer till uppföljning och utvärdering i avsnitt 7.4 och 9.5. 85 SOU 2008:118, s.148 f.
7 Hur mäts och analyseras resultatet? 7.1 Bakgrund och utgångspunkt Hur mäts och analyseras resultatet? En förutsättning för att polisen ska kunna arbeta enligt riksdagens och regeringens intentioner är att Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna är tydlig och effektiv. För en tydlig och effektiv styrning behövs en tydlig och effektiv uppföljning, dvs. en uppföljning som ger grund för att bedöma styrbehov och prioritera styrinsatser. ESV beskrev i avsnitt 2.4.2 att detta kan handla om huruvida ”rätt” saker efterfrågas, om organisationen och regeringen förses med den kunskap den behöver och inte minst om uppföljningen används för t.ex. åtgärder, lärande och utveckling. Uppföljning är enligt ESV:s ordbok en beskrivning av hur något har utvecklats. Den kan avse både förhållanden inom en myndighet, t.ex. hur handläggningstiderna förändrats, och förhållanden utanför myndigheterna, t.ex. hur de samhällsförhållanden man velat förändra med myndighetens verksamhet utvecklats. Uppföljningar kan ske vid enstaka tillfällen men sker normalt löpande. Denna löpande karaktär gör att data bör vara lättillgängliga. Syftet med uppföljning är oftast att man snabbt ska kunna vidta olika korrigerande åtgärder innan det är för sent eller som en utgångspunkt för att kunna göra djupare analyser. Uppföljningar sätts också i samband med utvärderingar. Utvärdering är en efterhandsanalys. I en utvärdering, till skillnad mot en uppföljning, är analysen det centrala inslaget. Om uppföljningen, något förenklat, är en beskrivning av olika händelseförlopp är utvärderingen förklaringen till och bedömningen av dessa händelseförlopp. Hur omfattande eller hur ”vetenskaplig” en analys måste vara för att kallas utvärdering är ett ständigt debatterat ämne. Utvärderingar kan gälla olika steg och vara inriktad på olika saker, t.ex. beslutsprocessen, implementeringen, måluppfyllelsen och effekterna. ESV har vidare, för i första hand regeringen och dess kansli, utformat modeller för uppföljnings- och utvärderingsstrategier. Med det menas en långsiktig plan för varje politikområde över bl.a. vilken resultatinformation som behövs inom Regeringskansliet, vem som ska ta fram denna resultatinformation, när informationen ska beställas och i vilken form den ska presenteras. Uppföljnings- och utvärderingsstrategier syftar till att göra Regeringskansliet till en bättre beställare och mottagare av resultatinformation från myndigheterna, men också till att förbättra 63
Page 1 and 2:
Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4:
Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6:
6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8:
minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10:
I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12: 2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14: attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16: Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18: Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20: till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30: 5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80: polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82: Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84: Förslag till åtgärder för tydli
Page 89 and 90: 9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92: myndigheternas resultat med belöni
Page 99 and 100: Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102: Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104: Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?