Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

84 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TYDLIGARE OCH EFFEKTIVARE STYRNING arbete är det viktigt att involvera personalen. När medarbetarna på olika nivåer också har ansvar för vilka mått som används minskar risken för sådan obstruktion som emellanåt lyfts fram i media. ESV har vidare uppfattat att dialogen används som ett viktigt styrmedel såväl mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna som inom polismyndigheterna. ESV anser att en öppen dialog inom polisorganisationen, i samtliga led, ökar samtliga medarbetares förståelse för verksamhetens inriktning. Detta medför i sin tur en ökad transparens i styrning och uppföljning av verksamheten. Det är dock viktigt att dialog inte medför att dokumenterad styrning minskar eller får mindre betydelse eftersom det är den som är tillgänglig för alla medarbetare och den man kan gå tillbaka till vid diskussioner. ESV vill understryka kompetensförsörjnings betydelse för styrningen och för möjligheterna att nå önskade resultat av verksamheten och stödjer Rikspolisstyrelsens ambitioner att arbeta aktivt med detta. Kompetensförsörjningen är ett område som är viktigt att beakta vid riskanalyser och att arbeta förebyggande med så att brister kan undvikas, vilket i sig kan leda till att man inte uppnår mål för verksamheten. Förutom att frågan kommit upp vid intervjuerna kan det stora antalet tillförordnade länspolismästare vara ett tecken att chefsförsörjningen behöver förbättras. ESV ser därför positivt på Rikspolisstyrelsens ambition att ta fram en ny polischefsutbildning som kompletterar den nuvarande strategiska chefs- och ledarskapsutbildningen. Satsningen på polischefsutbildningen bör påskyndas för att tillgodose bl.a. behovet av länspolismästare. Det förefaller inte orimligt att en sådan skulle kunna ha olika grundutbildningar i botten. Det skulle kunna bidra till att fler söker till utbildningarna med syfte att arbeta i en ledande befattning och därmed till att säkra polisens chefsförsörjning och ledarskap som helhet. En satsning på polischefsutbildning ger också bättre förutsättningar och mindre ryckighet i ledning och styrning. Det har framkommit vid intervjuerna att det finns en relativt hög rörlighet bland chefer vilket kan bidra till en viss ryckighet i ledningen och styrningen av verksamheten. ESV har också under arbetet med detta uppdrag uppfattat att befattningshavare i vissa delar av polisorganisationen rör sig snabbt mellan olika befattningar. Det kan medföra att man inte hinner sätta sig in i ett område innan det är dags att ta sig an ett annat. En alltför snabb rörlighet försvårar också genomdrivandet av förändringar vilket i många fall kräver uthållighet. Det är en viktig aspekt att ha i åtanke vid utformandet av karriärvägar och beslut rörande nya befattningshavare. Risken är annars att man inte riktigt orkar driva igenom förändringar vilka inte sällan sker i visst motstånd.
Förslag till åtgärder för tydligare och effektivare styrning På detta övergripande plan vill ESV slutligen lyfta fram betydelsen av det arbete med värdegrunden som genomförs inom polisen. Trots att man, när ESV:s undersökning genomfördes, befann sig i den första delen av värdegrundsarbetet har ESV gjort flera iakttagelser av att ett genomslag skett. Exempelvis kan man ute på polismyndigheterna redovisa ett omfattande arbete. Värdegrundsarbetet har av en inblandad beskrivits som en ”fantastisk bottom-up-insats” i dialog mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsens arbetsmetod får positiva omdömen – ”man har bjudit upp till dans”, dvs. delaktigheten har varit viktig. HR-nätverket anses också ha haft stor betydelse, både som idé eller modell och som det använts. Ett visst genomslag av det som ligger i de följande stegen i värdegrundsarbetet kan också iakttas. Värdegrunden syns i formuleringar i verksamhetsplaner för både polismyndigheter och distrikt. Intervjuade poliser hänvisar till värdegrunden när de beskriver olika delar av sitt arbete – utan att frågan ställts. ESV håller med om att värdegrundsarbetet är ett betydelsefullt styrmedel. Med tanke på att den interna miljön utgör en viktig förutsättning för hur polisens verksamhet bedrivs vill ESV peka på vikten av att ambitionerna fullföljs och värdegrunden lyfts fram såväl i polisutbildningen som i den löpande verksamheten. 9.3 Tydligare styrning genom resultatkontrakt ESV:s förslag: Tydligare styrning samt en koppling mellan verksamhet och ekonomi skulle kunna uppnås genom resultatkontrakt mellan Rikspolisstyrelsen och länspolismästarna i samband med medelstilldelningen. Med tanke på att det finns en välfungerande dialog mellan dels Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna, dels inom polismyndigheterna finns det anledning att manifestera verksamhetsplaneringen och dessa dialoger ytterligare. Det kan man bl.a. göra genom att använda sig av resultatkontrakt eller formella överenskommelser för verksamheten och de ekonomiska ramar som gäller. Resultatkontrakt kopplar därmed samman verksamheten med ekonomin. Flertalet myndigheter i statsförvaltningen använder sig av resultatkontrakt eller överenskommelser och syftet har varit alltifrån att utveckla styrningen, öka öppenheten, förtydliga ansvar och roller genom att resultatkraven blir tydligare, få igång dialog om vilken verksamhet som ska bedrivas till att arbeta tillsammans mot ”tvärgående” mål m.m. Resultatkontraktens utformning behöver bestämmas utifrån en analys av verksamheten och dess behov, vilket innebär att resultatkontrakt ser olika ut för olika myndigheter och verksamheter. 85
Page 1 and 2:
Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4:
Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6:
6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8:
minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10:
I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12:
2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14:
attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16:
Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18:
Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20:
till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22:
4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24:
Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26:
5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28:
Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30:
5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32:
− användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64: 7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80: polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82: Förslag till tydligare ansvar och
Page 83: Förslag till åtgärder för tydli
Page 87 and 88: Förslag till åtgärder för tydli
Page 89 and 90: 9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92: myndigheternas resultat med belöni
Page 99 and 100: Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102: Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104: Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?