Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

72 HUR MÄTS OCH ANALYSERAS RESULTATET? istället väljer att inte vidta vissa åtgärder och därmed överlämna detta ansvar på kommande handläggare. Inom City Polismästardistrikt i Stockholm gjorde en ensamutredare ett liknande arbete med genomlysning av hinder och möjligheter för en bättre och effektivare verksamhet. 90 Liksom i Västra Götaland sökte man ta ett helhetsgrepp på verksamheten och liksom i Västra Götaland var man inne på bemanningen eller dimensioneringen av arbetsenheterna. Utredaren konstaterade att det inte gick att finna någon bärande tanke när det gäller storleken på olika grupper eller på t.ex. antalet civilanställda, utan bemanningen syntes bygga på tradition och historia. Förslaget var att på olika nivåer öka medvetenheten om betydelsen att förankra bemanningen i uppdragets karaktär och verksamhetens behov. Det noterades vidare att chefer i distriktet ägnade för mycket tid åt administration och möten. Gemensamt med Västra Götalands projekt var också att det gällde förbättringar inom nuvarande strukturer, dvs. inga omorganisationer föreslogs. I Cityrapporten betonades vikten av tidsperspektiv och utvärderingar. Ett exempel på attityden i rapporten kan tas från en diskussion om processkartläggningar. Förslaget var att inte starta några nya. Jag bedömer också att det finns ett behov att först utvärdera verksamhetsnyttan av den processkartläggning som pågår avseende den operativa planeringen innan fler processkartläggningar påbörjas. De här två relaterade projekten är exempel på utvärderingar som används i det löpande arbetet, för verksamhetsutveckling och avsedda för den egna organisationen. Projekten redovisas som serier av förslag för att förbättra polisverksamheten på de punkter där det finns brister eller hinder för effektivisering. Utvärderingarna blir därmed exempel hur man från Rikspolisstyrelsen kunnat använda resultaten för att dels lägga grund för en samordnad utvecklingsstrategi, dels bidra till avrapporteringen av effektiviseringsuppdraget till regeringen. I Rikspolisstyrelsens avrapportering av regleringsbrevets effektiviseringsuppdrag 91 redovisas ett antal pågående projekt och verksamheter som förväntas få positiva effekter på verksamheten. Bland ”projekten” ingår PUM och PNU liksom regeringsuppdraget om grov organiserad brottslighet. Det är de enskilda projektens förväntade effekter som redovisas, inte ett systematiskt arbete med effektfokus efter t.ex. den modell som tillämpats i exemplen från Stockholm och Västra Götaland. En arbetsgrupp inom Rikspolisstyrelsen redovisade 2008 en uppföljning 92 av resurstiden i yttre tjänst i 18 polismyndigheter (alla utom Stockholm, Västra Götaland och Skåne). Andelen tid i yttre tjänst varierade mellan 39 och 22 procent, 90 City polismästardistrikt Ii polismyndigheten i Stockholms län (2007) 91 Rikspolisstyrelsen (2008:8) 92 Rikspolisstyrelsen (2008:7)
Hur mäts och analyseras resultatet? med en tyngdpunkt runt 30 procent. På basis av detta anges tio fokusområden i en handlingsplan för att öka synligheten. <strong>Rapport</strong>en är ett exempel på en uppföljning som används för att utveckla verksamheten på ett övergripande plan. Det är ingen utvärdering i den meningen att skillnaderna mellan myndigheterna värderas. Orsaker till de olika utfallen har inte analyserats. Därför ges ingen specifik åtgärdslista där de olika myndigheterna ges sina beting. Resultatet av uppföljningen ingår inte i den rapportering till regeringen som redovisas i föregående stycke. De beskrivna uppföljningarna/utvärderingarna skulle Rikspolisstyrelsen kunna använda för att tydliggöra vad man behöver respektive inte behöver styra om det redan fungerar eller är på väg att börja fungera. Det skulle sedan kunna ligga till grund för Rikspolisstyrelsens utvecklingsstrategi. En tydlig och effektiv uppföljning behövs för att bedöma om anslagna medel använts effektivt i förhållande till de ändamål som regeringen anvisat och riksdagen bestämt. Uppföljningen behövs för att se vilka resultat som uppnåtts. Men uppföljningar, och utvärderingar, kan ha ytterligare syften. Man kan med resultatanalysen klarlägga vad som krävs för att resultaten kan förbättras. Med en utvecklad resultatanalys kan man också bedöma vilka resultatnivåer som är de rimliga givet de tillgängliga resurserna. 73
Page 1 and 2:
Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4:
Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6:
6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8:
minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10:
I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12:
2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14:
attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16:
Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18:
Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20:
till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30: 5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64: 7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 71: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80: polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82: Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84: Förslag till åtgärder för tydli
Page 89 and 90: 9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92: myndigheternas resultat med belöni
Page 99 and 100: Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102: Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104: Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?