Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

92
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TYDLIGARE OCH EFFEKTIVARE STYRNING
Rikspolisstyrelsen använde den nya metoden för medelstilldelning för att fördela
resurstillskottet 2009–2010 för reformen ”20 000 poliser” till polismyndigheterna.
Rikspolisstyrelsen bedömde att en medelstilldelning på dessa grunder
[…] sammantaget ger Polisen förutsättningar för att kunna uppnå målet, dvs. att
minska brottsligheten och öka tryggheten”. 117
9.6.3 Medelsfördelning vid polismyndigheterna
Utifrån genomförda intervjuer är ESV:s intryck att det på de flesta håll i styrkedjan
inom polisen råder ett ambitiöst förhållningssätt till uppgiften att fördela anslaget
ändamålsenligt. Hur man gör i polismyndigheterna varierar vilket kan illustreras med
följande exempel.
Vid polisen i Västra Götaland fördelas personella resurser, både poliser och civila,
till olika polisområden och avdelningar enligt framtagna riktvärden i en
fördelningsmodell som beslutats av polisstyrelsen. Riktvärdena grundar sig på brott
och befolkningsmängd, hälften vardera, i respektive kommun. Efter att
myndighetsgemensamma kostnader beaktats fördelar polismyndigheten budgeten i
övrigt till polisområdena och avdelningarna i olika steg. I steg 1 fördelas
lönekostnaderna som är uppdelade och specificerade i olika typer av lönekostnader
för att öka tydligheten och jämförbarheten mellan områdena och avdelningarna. I
steg 2 fördelas lokalkostnader som är uppdelade på hyra, lokalvård, el m.m. I steg 3
görs ytterligare en fördelning enligt specificerade särkostnader som kan se väldigt
olika ut för områdena och avdelningarna, t.ex. kostnader för tolkar, blodprov,
hundkostnadsersättningar, reparationskostnader för båtar osv. I det sista steget görs
en fördelning schablonmässigt enligt andel anställda för resterande driftskostnader.
Vid polisen i Stockholms län görs en fördelning på ett mer övergripande sätt där man
ser till verksamhet och budget. Man utgår från principen att budgeten är en del av
verksamhetsplanen och ett viktigt mål för budgetarbetet är att fördela resurser till
verksamheten där de bedöms göra mest nytta. Fördelningen görs utifrån att
organisationen ska ha förutsättningar att kunna hantera beslutade mål och
prioriteringar enligt verksamhetsplanen men även utifrån den lokala belastningen och
problembilden. Enligt uppgifter från ekonomiavdelningen fördelas resurserna utifrån
fördelningsnycklar som valts utifrån prioriterade områden i verksamhetsplanen.
Budgetfördelningen till de centrala avdelningarna och polismästardistrikten samt
fördelningen av polisaspiranter görs efter att man har tagit hänsyn till kostnader för
lokaler, finansiella utgifter och särskilda satsningar. Ekonomiavdelningen för dialog
med de olika avdelningarna och polismästardistrikten inför fördelning av resurser.
117 Rikspolisstyrelsen (2007:4), s. 35