Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Förslag till åtgärder för tydligare och effektivare styrning
ESV förslag:
En tydlig, stabil och transparent modell för medelsfördelning tas fram och slås
fast.
För att resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt i polisväsendet som helhet,
bör det i instruktionen anges att Rikspolisstyrelsen ska fördela och vid behov
omfördela medel mellan polismyndigheter.
Regeringen bör tillsätta en utredning för att se hur de totala polisresurserna bör
fördelas mellan myndigheterna för att på bästa sätt möta behoven.
9.6.1 Historisk tillbakablick
I direktiven till polisväsendets första fördjupade anslagsframställning för budgetåren
1992/93–1994/95 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att lämna förslag
till en metod för medelstilldelning som innebar att medlen på anslaget för den lokala
polisorganisationen skulle fördelas på en rampost för varje län. Rikspolisstyrelsen
redovisade under hösten 1991 ett förslag till fördelningsmodell. Det förslag till
fördelning av medlen för budgetåret 1992/93 för den lokala polisorganisationen som
lades fram i februari 1992 byggde emellertid inte på den framtagna
fördelningsmodellen utan på den hittillsvarande resursförbrukningen. Av de särskilda
direktiven för polisväsendets anslagsframställning budgetåren 1993/94–1994/95
framgår att regeringen i allt väsentligt godtagit den av Rikspolisstyrelsen föreslagna
fördelningsmodellen men ansåg att denna måste kompletteras på vissa punkter bl.a.
när det gällde resursbehovet i storstäder och i glesbygder 106 . Rikspolisstyrelsen
redovisade en komplettering av modellen i december 1992 och försökte därefter
genomföra denna. På grund av bland annat budgetåtstramningar kom emellertid bara
mindre justeringar till stånd.
År 1996 tillträdde Sten Heckscher som rikspolischef. Då avbröts arbetet med att
utveckla en modell för medelsfördelning. Heckscher använde sig istället av dialog
som ett viktigt verktyg vid fördelning av medel till polismyndigheterna. År 2001 fick
polisen utöver sitt ordinarie förvaltningsanslag stora tillskott. Tillskotten fördelades
ut på polismyndigheterna efter vissa fördelningsnycklar, som t.ex. ärendemängd,
antal invånare och viktade brottstyper.
År 2005 kritiserades metoden för medelstilldelning av Riksrevisionen, som ansåg att
Rikspolisstyrelsen ”i mycket begränsad omfattning” använt medelsfördelningen som
ett sätt att styra polismyndigheterna mot de mål som statsmakterna bestämt.
106 Rikspolisstyrelsen (1992)
89