Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

7 Hur mäts och analyseras resultatet?
7.1 Bakgrund och utgångspunkt
Hur mäts och analyseras resultatet?
En förutsättning för att polisen ska kunna arbeta enligt riksdagens och regeringens
intentioner är att Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna är tydlig och
effektiv. För en tydlig och effektiv styrning behövs en tydlig och effektiv
uppföljning, dvs. en uppföljning som ger grund för att bedöma styrbehov och
prioritera styrinsatser. ESV beskrev i avsnitt 2.4.2 att detta kan handla om huruvida
”rätt” saker efterfrågas, om organisationen och regeringen förses med den kunskap
den behöver och inte minst om uppföljningen används för t.ex. åtgärder, lärande och
utveckling.
Uppföljning är enligt ESV:s ordbok en beskrivning av hur något har utvecklats. Den
kan avse både förhållanden inom en myndighet, t.ex. hur handläggningstiderna
förändrats, och förhållanden utanför myndigheterna, t.ex. hur de
samhällsförhållanden man velat förändra med myndighetens verksamhet utvecklats.
Uppföljningar kan ske vid enstaka tillfällen men sker normalt löpande. Denna
löpande karaktär gör att data bör vara lättillgängliga.
Syftet med uppföljning är oftast att man snabbt ska kunna vidta olika korrigerande
åtgärder innan det är för sent eller som en utgångspunkt för att kunna göra djupare
analyser.
Uppföljningar sätts också i samband med utvärderingar. Utvärdering är en
efterhandsanalys. I en utvärdering, till skillnad mot en uppföljning, är analysen det
centrala inslaget. Om uppföljningen, något förenklat, är en beskrivning av olika
händelseförlopp är utvärderingen förklaringen till och bedömningen av dessa
händelseförlopp. Hur omfattande eller hur ”vetenskaplig” en analys måste vara för att
kallas utvärdering är ett ständigt debatterat ämne.
Utvärderingar kan gälla olika steg och vara inriktad på olika saker, t.ex.
beslutsprocessen, implementeringen, måluppfyllelsen och effekterna.
ESV har vidare, för i första hand regeringen och dess kansli, utformat modeller för
uppföljnings- och utvärderingsstrategier. Med det menas en långsiktig plan för varje
politikområde över bl.a. vilken resultatinformation som behövs inom
Regeringskansliet, vem som ska ta fram denna resultatinformation, när informationen
ska beställas och i vilken form den ska presenteras. Uppföljnings- och
utvärderingsstrategier syftar till att göra Regeringskansliet till en bättre beställare och
mottagare av resultatinformation från myndigheterna, men också till att förbättra
63