Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

72
HUR MÄTS OCH ANALYSERAS RESULTATET?
istället väljer att inte vidta vissa åtgärder och därmed överlämna detta ansvar på
kommande handläggare.
Inom City Polismästardistrikt i Stockholm gjorde en ensamutredare ett liknande
arbete med genomlysning av hinder och möjligheter för en bättre och effektivare
verksamhet. 90 Liksom i Västra Götaland sökte man ta ett helhetsgrepp på
verksamheten och liksom i Västra Götaland var man inne på bemanningen eller
dimensioneringen av arbetsenheterna. Utredaren konstaterade att det inte gick att
finna någon bärande tanke när det gäller storleken på olika grupper eller på t.ex.
antalet civilanställda, utan bemanningen syntes bygga på tradition och historia.
Förslaget var att på olika nivåer öka medvetenheten om betydelsen att förankra
bemanningen i uppdragets karaktär och verksamhetens behov. Det noterades vidare
att chefer i distriktet ägnade för mycket tid åt administration och möten. Gemensamt
med Västra Götalands projekt var också att det gällde förbättringar inom nuvarande
strukturer, dvs. inga omorganisationer föreslogs. I Cityrapporten betonades vikten av
tidsperspektiv och utvärderingar. Ett exempel på attityden i rapporten kan tas från en
diskussion om processkartläggningar. Förslaget var att inte starta några nya.
Jag bedömer också att det finns ett behov att först utvärdera verksamhetsnyttan
av den processkartläggning som pågår avseende den operativa planeringen innan
fler processkartläggningar påbörjas.
De här två relaterade projekten är exempel på utvärderingar som används i det
löpande arbetet, för verksamhetsutveckling och avsedda för den egna organisationen.
Projekten redovisas som serier av förslag för att förbättra polisverksamheten på de
punkter där det finns brister eller hinder för effektivisering. Utvärderingarna blir
därmed exempel hur man från Rikspolisstyrelsen kunnat använda resultaten för att
dels lägga grund för en samordnad utvecklingsstrategi, dels bidra till
avrapporteringen av effektiviseringsuppdraget till regeringen.
I Rikspolisstyrelsens avrapportering av regleringsbrevets effektiviseringsuppdrag 91
redovisas ett antal pågående projekt och verksamheter som förväntas få positiva
effekter på verksamheten. Bland ”projekten” ingår PUM och PNU liksom
regeringsuppdraget om grov organiserad brottslighet. Det är de enskilda projektens
förväntade effekter som redovisas, inte ett systematiskt arbete med effektfokus efter
t.ex. den modell som tillämpats i exemplen från Stockholm och Västra Götaland.
En arbetsgrupp inom Rikspolisstyrelsen redovisade 2008 en uppföljning 92 av
resurstiden i yttre tjänst i 18 polismyndigheter (alla utom Stockholm, Västra
Götaland och Skåne). Andelen tid i yttre tjänst varierade mellan 39 och 22 procent,
90 City polismästardistrikt Ii polismyndigheten i Stockholms län (2007)
91 Rikspolisstyrelsen (2008:8)
92 Rikspolisstyrelsen (2008:7)